Rektor Jyrkis skola år 7-9 + gymnasium i Rajamäki ca 40 km N om Helsingfors.

Själva byn kom till 1888 då den stora fabriken byggdes. Nu dominerar 3 st kemiska fabriker ortens produktion.

Skolan är byggd 1960 och den ser ut på fasaden som Henåns skola gjorde. Vitt tegel. Man märker av effekterna av skolskjutningarna. Kod för att komma in på skolan och övervakningskameror.

Intressanta observationer

- Jag följde en matematiklektion kring ekvationer i år 7. 2 st 7:e klasser som var uppdelade på 3 grupper. Ingen nivåindelning utan slumpmässig indelning. En matematiklärare med väldig passion för ämnet. Det lös i hans ögon när han lugnt förklarade ekvationsexemplets uppbyggnad och hur man tillförde lika tal på båda sidor för att få bort och komma närmare lösningen. Han tyckte att overhead-apparaten var lite väl teknisk, den gör att det går lite för fort för eleverna...
Grunden för ekvationsexemplet var -4x-9=5x + 10
I ett första steg tillförde han 9 i båda leden.
O s v.
Han tyckte att det var omöjligt att förklara för 7:e klassare vad man ska ha den kunskapen till, det gick först på gymnasiet. Men han satte en stolthet i att ingen elev skulle känna sig dum och inte förstå.

-75% av alla gymnasium har redan 75 minuters lektioner som standard. Innebär att en elev inte har mer än 4 ämnen/ dag. Lunch samma tid varje dag. Gymnasiet i Rajamäki inkl 7-9 provar det fr o m hösten - 11. Det tar det som ett projekt och inget projekt får pågå mindre än 2 år. Annars kan man ju inte utvärdera det...

- Efter en biologilektion i år 9 ( där vi stötte på en kille som inte ville något alls ) kom vi in på diskussionen på finnarnas lärplikt till skilland från vår skolplikt. Lärplikten innebär att föräldrarna har en större plikt än i Sverige, de måste se till att barnen lär sig, inte bara komma till skolan.

- De har en annorlunda utvisningsmetodik. De öppnar dörren till korridoren och lyfter ut en bänk dit. Annars har de ju ingen tillsyn, sa de...

- Jag intervjuade 2 tjejer i andra ring på gymansiet. Det mest slående var feedbacken på lärarna. De hade haft 10 lärare på högskolan ( vårt år 7-9 ). De tyckte att 8-9 av de 10 lärarna var riktigt bra. På frågan varför inte den sista/ de sista var bra gav de exempel på att de stod och skrev på tavlan och talade rätt in i tavlan istället för till eleverna. Det är ärlig feedback och en hög kvalitetsstämpel.

- Under en lektion i en hälsokurs på gymnasiet i andra ring ( obligatoriskt år 1, därefter valbart ) intervjuade jag läraren. Inför uttagning till lärarutbildning genomgår man en intervju där bl a ledarskapsförmåga och relationell förmåga tittas på. Vidare kommer 1 på 10 in. Utbildningen är på magisternivå. Lönen är i box-system. D v s ingen förhandling eller individuell lönesättning.

- 30% av eleverna går till gymansium. Resten till yrkesskola.

- Lärarna över lag kändes väldigt trygga i vad de gjorde. De hade dragit lärdom av Sveriges arbete med värdegrunden på olika sätt. Alla på 7-9 + gymnasiet satti samma stora arbetsrum...

Aha!!!
Pär Johansson ( grundaren av Glada Hudikteatern ) sa till oss som var och lyssnade på honom i Ed nyss:
Om man inte har passion, entusiasm och glöd i och för sitt arbete ska man byta jobb.

Hur viktigt tycker du det är på en skala 1-10 för en pedagog, om du sätter det i relation till elevernas måluppfyllelse i år 9?