Så var en intensiv vecka till ända... Började i måndags eftermiddag med att jag hämtade min lärgrupp i Göteborg. 2 finnar, 1 finska och 1 svenska. Målet var att göra skolobservationer på Henåns skola under tisdagen. För att sedan på onsdagen åka upp till Lidingö och träffa alla lärgrupper under ledning av svenska Skolverket och finska Utbildningsstyrelsen.
I tidigare blogg-inlägg kan ni läsa om mina observationer i finska klassrum.
Tisdagen på Henåns skola var väldigt intressant. Vi besökte bl a 4 lektioner. 2 behöriga lärare på förmiddagen och 2 obehöriga lärare på eftermiddagen. Jag gjorde valet medvetet, alla 4 lärare är av eleverna omtyckta lärare. Intrycket var professionella lärare och intresserade elever.
Ett viktigt konstaterande av alla i lärgruppen: en bra lärare lärare i Finland jobbar på samma sätt som en bra lärare i Sverige.
Flera konstateranden av stor vikt:
- en ämneslärare i Finland måste ha läst till magisterexamen i ett av sina ämnen, gör att man tvingas koppla forskningen till praktiken.
- en lågstadielärare får förutom en intervju innan antagningen till lärarutbildningen göra ett lämplighetstest, där man bl a ska planera en lektion ( de får en allmän magisterexamen ).
En viktig slutsats av alla i lärgruppen är att en bra lärare känneteckans av att de lever de 3 orden stolthet ( över sin profession ), förtroende ( för sig själv/ elever/ kollegor/ ledning/ föräldrar ) och passion.
- En del saker kan bara påverkas på systemnivå
Ex hur lärarutbildningen ser ut.
-En hel del saker kan påverkas på skolnivå
Ex hur man kan individualisera kompetensutvecklingen, hur man lägger schema m m.
-En hel massa saker kan påverkas på personlig professionell nivå såsom rektor såväl som pedagog
Ex att rektor väljer att genomföra medvetna och professionella klassrumsobservationer, med Lgr11-fokus, och ger direkt feedback till pedagogen efter lektionen med hjälp av "2 stars and a wish".
Håkan i min lärgrupp från Pedersöre ( i höjd med Umeå ) har en 7-9-s skola och deras schema är en dröm. 3 perioder på ett läsår. Alla elever har 4 st 75-minuterslektioner/ dag. Samma tider varje dag. Innebär alltså att eleven bara har 4 ämnen/ dag. Jag har en möjlighet att åka dit i höst och ta med mig schemaläggare för att förstå hur de gjort. Bygger mycket på att man inte har mycket låsningsar som ex att lärare inte undervisar på andra skolor etc.
Vid första besöket i Finland fick vi oss till livs att finnarna inte själva vet varför de får så bra resultat. Lärgrupper bildades där finnar och svenskaar blandades. Det bestämdes att skolbesök skulle göras inom lärgruppen i Finland och Sverige.
Under andra besöket i Finland möter vi en kultur som verkar tycka att utbildning är viktigt. Varför det är så är inget vi i Sverige kan kopiera. Men oj vad vi kan lära av varandra bara som nordiska kollegor. Ex så hade en finsk "högstadie"-rektor tagit mitt råd kring deras IKT-nuläge ( de vill hemskt gärna utveckla det ), han startade efter första besöket en arbetsgrupp hemma beståeende av elever och lärare som skulle se vad som behövde göras.
Finland har inte hoppat på alla trender från USA i samma omfattning som vi gjort. Jag mötte många passionerade lärare ( och de var inte utvalda utan allt skedde väldigt slumpmässigt utifrån vad som fanns igång på skolan när vi var där ). Jag mötte en anda där utbildning verkade vara viktigt. Rektor kände sig väldigt säker på hans/ hennes mandat. På gymnasienivå jobbar 75% av alla skolor med 75-minuterslektioner ( 4 ämnen/ dag ). Varför? Så självklart, mer sammanhållet för eleven, bättre kvalité på lärmiljön.
Finlands lärplikt är något annat än vår skolplikt. Den sätter högre krav på föräldrarna att se till att barnen lär sig. Men likväl så betyder det också att vissa föräldrar undervisar sina barn själva i hemmet. Inte vanligt men det förekommer. Skolplikten hos oss fokuserar på att det är i det sociala sammanhanget man lär sig, i skolmiljön.
I vårt Orust-perspektiv, möjligt på kort sikt
Kontakter har knutits för ett fortsatt bra utbyte på många plan.
Möjligt elevutbyte gentemot skolan med den konstnärliga profilen i Tammerfors.
Möjligt lärarutbyte gentemot den svensktalande skolan i Österbotten ( Pedersori ).
Nu ser vi fram mot v. 37/ 2011. Då kommer Håkan, Jyrki, Saara och Helena till Henåns skola på tisdag för en fulldag med observationer, spontana samtal, intervjuer med elever och personal.
Rektor Saaras skola 7-9 + gymnasiet i Tammerfors ca 150 km N om Helsingfors
Skolan har idag en konstnärlig profil och var ursprungligen ( till in på 70-talet ) en skola bara för flickor. När gymnasiet, som är på skolan idag, ska till andra lokaler 2012 kommer en annan 7-9 skolas elever och personal att flytta in. Den skolans profil är latin och var en ursprungligen en skola bara för pojkar ( även den till in på 70-talet ).
Skolan präglas av en tydlig "leading idea”:
”Tammerkoski school is specialized for visual art. The main goal is to give all pupils possibility to succeed, supporting their own talent.”
Avseende 7-9 delen:
50% av eleverna kommer från upptagningsområdet. 1/ 5 är externt sökande. En del kommer från en skola för lägre åldrar där man har en liknande profil.
- Skolan har ett faddersystem. De i år 9 som vill vara med söker till det i år 8. De blir sedan faddrar får år 7 ( som är nya på skolan ). Det är status att vara fadder!
Vi besökte en lektion i finska för år 9 där man hade ”speed”-novellarbete. Syftet var att öva på starten av en novell. Det gick ut på att alla elever satt vid en dator. Man skulle börja på en novell och man fick 5 minuter. Efter de 5 minutrarna bytte man plats och fick fortsätta med en annans novell. Fortfarande med fokus på starten i novellen. Och så fortsatte det så. På det sättet fick alla tolka/ analysera fleras tankar/ sätt att starta en novell på. De tvingades värdera det de fick framför sig och kritiskt granska kvalitén. För att eventuellt ändra.
Vi fick en intervju med 5 lärare och 5 elever i grupp. Jätteintressant!
Eleverna var inte missnöjda med någon lärare. De tyckte att alla lärarna var motiverade och det var det viktigaste tyckte de. De sa att de kände att lärarna ville att de skulle lyckas. De fick hjälp att studera, att hitta sitt sätt att lära. Vidare sa de att lärarna har förtjänat den respekten de har, det är inget man får automatiskt.
En lärare lyfte fram att den lilla invandringen gav mer homogena grupper och att det var en stor anledning till Finlands bra resultat. Min lärgrupps-kollega Håkan ( rektor på en 7-9 skola i svensktalande Österbotten ) undrade över varför inte det var så i Canada också. De har liknande resultat och en stor invandring. Så slutsatsen är att det beror på hur invandringen hanteras i samhället.
Vi besökte även grann-skolan med upp till år 6:
- Det märktes tydligt att Finland lägger stor vikt vid att hjälpa tidigt!
Aha!!!
1/ Det finns eventuellt en möjlighet till elevutbyte under 1 vecka HT- 11 i år 9 med Tammerkosken koulu.
2 elever från FInland hit och 2 elever från Henåns skola till Tammerfors. Det bygger på att man bor hos varandras föräldrar och tar den elevens plats i klassen. Med en elevuppgift att reflektera över skillnaderna i svensk och finsk skola. Inom ramen för det finsk -svenska samarbetet på Rektorsprogrammet.
Skulle det vara intressant, tycker ni?
2/ Det finns eventuellt en möjlighet till, på lärarnivå. Håkan kanske kan få hit 2 lärare 7-9 från Finland v. 37/ 2011 som skuggar varsin lärare ( ihopparning mot samma ämnen, minst goda engelska-kunskaper från bådas sida ett krav ) i 1 vecka. Det bygger på att de lärarna bor hemma hos lärare hos oss.
Skulle det vara intressant, tycker ni?
Rektor Jyrkis skola år 7-9 + gymnasium i Rajamäki ca 40 km N om Helsingfors.
Själva byn kom till 1888 då den stora fabriken byggdes. Nu dominerar 3 st kemiska fabriker ortens produktion.
Skolan är byggd 1960 och den ser ut på fasaden som Henåns skola gjorde. Vitt tegel. Man märker av effekterna av skolskjutningarna. Kod för att komma in på skolan och övervakningskameror.
Intressanta observationer
- Jag följde en matematiklektion kring ekvationer i år 7. 2 st 7:e klasser som var uppdelade på 3 grupper. Ingen nivåindelning utan slumpmässig indelning. En matematiklärare med väldig passion för ämnet. Det lös i hans ögon när han lugnt förklarade ekvationsexemplets uppbyggnad och hur man tillförde lika tal på båda sidor för att få bort och komma närmare lösningen. Han tyckte att overhead-apparaten var lite väl teknisk, den gör att det går lite för fort för eleverna...
Grunden för ekvationsexemplet var -4x-9=5x + 10
I ett första steg tillförde han 9 i båda leden.
O s v.
Han tyckte att det var omöjligt att förklara för 7:e klassare vad man ska ha den kunskapen till, det gick först på gymnasiet. Men han satte en stolthet i att ingen elev skulle känna sig dum och inte förstå.
-75% av alla gymnasium har redan 75 minuters lektioner som standard. Innebär att en elev inte har mer än 4 ämnen/ dag. Lunch samma tid varje dag. Gymnasiet i Rajamäki inkl 7-9 provar det fr o m hösten - 11. Det tar det som ett projekt och inget projekt får pågå mindre än 2 år. Annars kan man ju inte utvärdera det...
- Efter en biologilektion i år 9 ( där vi stötte på en kille som inte ville något alls ) kom vi in på diskussionen på finnarnas lärplikt till skilland från vår skolplikt. Lärplikten innebär att föräldrarna har en större plikt än i Sverige, de måste se till att barnen lär sig, inte bara komma till skolan.
- De har en annorlunda utvisningsmetodik. De öppnar dörren till korridoren och lyfter ut en bänk dit. Annars har de ju ingen tillsyn, sa de...
- Jag intervjuade 2 tjejer i andra ring på gymansiet. Det mest slående var feedbacken på lärarna. De hade haft 10 lärare på högskolan ( vårt år 7-9 ). De tyckte att 8-9 av de 10 lärarna var riktigt bra. På frågan varför inte den sista/ de sista var bra gav de exempel på att de stod och skrev på tavlan och talade rätt in i tavlan istället för till eleverna. Det är ärlig feedback och en hög kvalitetsstämpel.
- Under en lektion i en hälsokurs på gymnasiet i andra ring ( obligatoriskt år 1, därefter valbart ) intervjuade jag läraren. Inför uttagning till lärarutbildning genomgår man en intervju där bl a ledarskapsförmåga och relationell förmåga tittas på. Vidare kommer 1 på 10 in. Utbildningen är på magisternivå. Lönen är i box-system. D v s ingen förhandling eller individuell lönesättning.
- 30% av eleverna går till gymansium. Resten till yrkesskola.
- Lärarna över lag kändes väldigt trygga i vad de gjorde. De hade dragit lärdom av Sveriges arbete med värdegrunden på olika sätt. Alla på 7-9 + gymnasiet satti samma stora arbetsrum...
Aha!!!
Pär Johansson ( grundaren av Glada Hudikteatern ) sa till oss som var och lyssnade på honom i Ed nyss:
Om man inte har passion, entusiasm och glöd i och för sitt arbete ska man byta jobb.
Hur viktigt tycker du det är på en skala 1-10 för en pedagog, om du sätter det i relation till elevernas måluppfyllelse i år 9?
( Ni kan också följa mig på Twitter, gå in på http://twitter.com och sök på AndersWockatz )
Har lagt till en ny sak, "Aha!!!" i slutet på varje inlägg. Innebär oftast en tankeuppgift... I övrigt försöker jag följa samma sorts logik. Reflektioner dag för dag. Sedan efter ca en vecka lite sammanfattande tankar.
Lägger också till en "Kommande!!!"-punkt i slutet efter varje serie reflektioner.
De här 2 dagarna ska jag besöka 2 skolor i Finland.
Hoppas kunna lägga lite länkar till Youtube så ni får lite miljö-känsla.
Mina finska lärgruppskollegor Jyrki och Saara är värdar. Om ni minns så är det här ett benchlearning-projekt inom ramen för Rektorsprogrammet, initierat av den svenska regeringen.
Jyrki idag i staden Rajamäki. Hans skola är "högstadie" och gymnasium. Jyrki har varit speciallärare i 22 år och rektor i 1 år. Han är stark förespråkare för en förflyttning av alla resurser till klassrummen. Han är vidare allmänt orolig för de finska elevernas sociala situation. Hans skola är finskspråkig.
Saara imorgon i staden Tammerfors. Hennes skola har en estetisk profil, "högstadie". Även hennes skola är finskspråkig.
Båda 2 uttrycker att de finska skolorna är långt efter Sverige när det gäller värdegrundsarbetet, elevhälsans utbyggnad och IKT-miljön.
De önskemål jag har ställt till både Jyrki och Saara är att få följa en lektion, få intervjua ett par elever och ett par lärare. Syftet är att reflektera över skillnader mellan Serige och Finland i elevernas lärmiljö och kring elevhälsan.
Under början av vecka 37 i år kommer lärgruppen till Henåns skola. De är väldigt intresserade över att se den nya skolan och hur vi jobbar i den.
Skolchefen på Orust kommer deltaga till del i det besöket.
Aha!!! ( i 3 steg )
1/ Fundera över hur ni förhåller er till "verben":
- googla
- twittra
- facebooka
2/ Och fundera sedan över varför ni tänkte som ni gjorde.
3/ För att slutligen göra en reflektion till hur ni tror eleverna vill att ni ska förhålla er till dem i undervisningen.
Kommande!!!
3-8/ 5 är jag i Maine och besöker skolor som under lång tid jobbat med 1-1 avseende datortäthet/ elev. Där kommer jag bl a titta på hur elever och lärare interagerar i lärmiljön ( klassrummet, molnet, sociala medier ) samt hur kompensatoriska hjälpmedel används för barn i behov av särskilt stöd. Självklart även andra aspekter såsom formativ bedömning, relationell verksamhet, rätt fokus på kvalitetsutveckling m m. Med mig på den resan är även vår specialpedagog på Henåns skola Inger Svensson.
Dagen började med att Kristina Englund från Skolverket pratade om anledningen till våra stora pågående reformer inom skolväsendet i Sverige.
- "Mer styrning över friskolorna", p g a den ökade segregeringen i elevernas kunskapsresultat.
- "Lärarlegitimation", p g a minskad lärarkompetens och och att det idag är ett oattraktivt yrke.
- "Betyg tidigare med större fokus på de grundläggande kognitiva förmågorna", p g a en mindre och mindre likvärdig skola.
- "Synvända avseende att resurser ska in till klassrummet och bort från särskilda grupper", p g a nackdelarna med den tills idag pågående differentieringen i undervisningen. Idag är det så att de sämre blir sämre och de bättre blir bättre.
- "Ny lärarutbildning", p g a flummigt genomförd individualiseringsprocess för eleven i och med LpO 94.
Hon nämnde också ett "Lärarlyft 2" som kommer inom kort. Lärarlegitimationen ska gälla från i höst men det är interimsregler till 2015. Men de ej behöriga idag tills vidare-anställda MÅSTE komplettera upp innan 2015.
I lärgruppen började vi att planera kommande skolbesök hos varandra. Jag besöker 2 st 7-9 skolor nära Helsingfors v. 16. Finnarna kommer till oss v. 37. Min lärgrupp har i september valt att fokusera på Henåns skola.
Axplock från dagarnas sammanfattning:
- Det är många detaljer som skiljer Finlands skolor från våra. Men lika många detaljer som är som hos oss.
Finland är lite rädda för att stagnera. De tar inte PISA-framgångarna som enbart positivt utan är mer oroliga för att de ska luta sig tillbaka och inte regera tillräckligt snabbt på behoven från "21 st century learning". Bl a anser de att vi är mycket bättre på att följa elevens sociala utveckling.
- Det måste ske ett lärarutbyte också. En i min lärgrupp kommer från Jakobsdal ( där finlandssvenskarna dominerar, svenskatalande skolor ). De har möjlighet att söka medel från en kulturfond ( för saker som främjar den finlandssvenska kulturen ) för att skicka lärare en vecka till oss. Skulle någon våga/ vilja ha en finsk lärare i sitt klassrum en vecka? Tänk vilken chans!!! Hör av er tll mig då.
- Det behövs en större nordisk samsyn på hur vi ska anpassa oss till morgondagens samhälles krav ( som vi inte vet något om ).
Återkommer med reflektioner om en vecka.
Ett samarbete med Finland har inletts. För min del innebär det att vara i en lärgrupp ( Aleksis 2 ) med Jyrki, Saara, Håkan och Helena. Jyrki har hand om år 7 - gymnasiet. Saara har hand om år 7-9. Håkan har år 7-9. Helena från Sverige har förskola-år 6 i Trelleborg. Jag har för dem stolt visat upp vår skolkatalog på Henån.
Vi började precis som ni mån v 44 med att själva formulera vårt enskilt största dilemma kring skolutveckling. Och sedan använder vi varandras kunskaper, annan beprövad erfarenhet för att hitta vägar för att lösa dilemmat. Kopplat till vetenskapliga grunder.
Under dagen har det varit varvat gemensamma s k "keynotes" ( föreläsningar som ska ge bränsle till i det här fallet lärgrupperna ).
Inledde gjorde Kauko Hämäläinen från Helsingfors universtitet.
Han konstaterade att finnarna inte analyserat varför de gör så bra ifrån sig på PISA. Men de har ett läge där de bästa kvinnliga talangerna i landet blir lärare i "primary school" ( vårt lågstadium ).
Första keynoten var med Pasi Sahlberg från CIMO ( Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete ) i Finland.
Han gjorde klart att det viktigaste för en skolas kultur är att:
- äga en vision ( pedagogisk helhetside )
- delta i skolutveckling
- vara medveten om varför olika trender i skolan uppstår
Sedan fick vi träffa våra processledare ( de kallar sig "process facilitators" ). En från Finland och en från Sverige. De ser till att allt fungerar och lämnar inspel till lärgrupperna.
Andra keynoten var med Monika Törnesten och Helene Ärlestig från Umeå universitet.
De pratade om hur vi skulle arbeta som pedagogiska ledare. Tänk om våra politiker vore med här! Det krävs en del för att ha tid för att kunna vara det fullt ut, pedagogiska ledare också. Men mycket i vardagen går såklart att göra bättre.
Summering:
Bra dag. Fick mycket energi för vårt arbete mot en pedagogisk helhetsidé. Har en lärgrupp med mycket samlad erfarenhet. Arbetet i lärgrupperna ser lovande ut. I september kommer de till Sverige. Och ska bl a se på Henåns skola.
Återkommer imorgon.
Jag är uttagen av Rektorsprogrammet ( Karlstads universitet ) att vara med i ett erfarenhetsutbyte mellan skolor i Finland och Sverige. Det utbytet pågår tlll att börja med under 2011. Arbetet kommer ske i lärgrupper.
Idag åker jag till Finland 3 dagar. I september kommer de i projektet ingående rektorerna från Finland till oss i Sverige.
Syftet är att lägga var och en av deltagande rektors enskilt största dilemma på bordet i en lärgrupp. Dilemman kring att driva skolutveckling mot de uppsatta målen och mer konkret mot framgångsrika skolor för det livslånga lärandet.
Mitt dilemma formulerar jag så här:
"How much is it OK to lead the way for the development concerning your own school, without killling the staff´s creativity?
For example, we are going towards a school that is lead by an overall local pedagogic idea. We mean to relate to that idea when evaluating the working organisation, the development organisation, the teaching. A more on line- evalution tool."
I lärgrupperna, precis som hos oss, är syftet att lära av varandras samlade beprövade erfarenhet och den vetenskapliga grund vi känner till kring skolutveckling.
Ska bli VÄLDIGT spännande. Som inledning fick vi en rapport att läsa, 44 sidor på svår engelska:
"School leadership for systemic improvement in Finland
A case study report for the OECD activity Improving school leadership
by: Andrew Hargreaves, Rapporteur Gábor Halász Beatriz Pont December 2007"
En intressant observation från ovan nämnda rapport som känns viktig:
Det GÅR inte att gå in med idén att kopiera det finska konceptet. P g a komplexiteten i det finska samhället som tillsammans skapat den bejakande skolkultur ( framför allt höga förväntningar på eleven ) som existerar.
Mer observationer kommer idag, torsdag och fredag.
