orustskolautvecklingsarbete

Här har jag skrivit för att 2011-2016 dokumentera skolutvecklingstankar utifrån mitt perspektiv såsom inom Orust kommun anställd rektor, med det tillfälliga uppdraget IKT-koordinator (i samband med vår breda satsning på digitala lärverktyg). En perfekt parkerad blogg att kolla på då och då. Hur tänkte jag då? Hmm... Sometimes I write in english. Administreras av/administrated by [email protected]

Film från rektorernas "ledningsgrupps-oas" 2010

Kategori: Allmänt

Vi var som vi brukar i juni iväg med rektorsgruppen på ett ledningsgruppsmöte med övernattning.

Fokus var bl a att öka den digitala kompetensen. För att kunna leda lärandet mot 21 st century learning måste man börja förstå det själv. Det ingår i det pedagogiska ledarskapet.

Hade varit underbart om vi som rektorer återigen kunde få fokusera på det pedagogiska ledarskapet på 2011 års variant i juni.

Ex få förklara för varandra ett förslag på ens skolas pedagogiska helhetsidé. Och få lite "varför", "hur menar du där", "vad händer om", "kan du se på det ur det här perspektivet" etc.

Filmen nedan är 6:12 minuter lång.

http://www.youtube.com/watch?v=LqL3Qc-SpOY

Reflektion så här lite i efterhand från det inledande internatet med våra finska kollegor

Kategori: Allmänt

Varför har vi inte haft ett naturligt samarbete tidigare, på bredden, inom skolan? Med Finland, vår granne.

Märkligt... Vi anammar alla metoder med hull och hår som kommer ursprunglingen från näringslivet i USA. Hur vi ska styra skolan. Hur vi ska jobba med relationer för att lyckas i det framtida samhället. Hur man ska se på kompetensutveckling.

Det Finland har som är unikt är de i det samhället inbyggda förväntningarna på skolan. Skolledarna känner det. Lärarna känner det. Eleverna känner det. Samhället känner det. De bästa unga kvinnorna i landet blir lärare i de yngre åldrarna. Det är talande för skillnaden mellan länderna. Det finns ingen "metod" att kopiera.

Det svenska Rektorsprogrammet som det är utformat nu ( och jag hoppas den nya lärarutbildningen har liknande inriktning ) har fokus på:
- formativ bedömning som huvudmetod för bedömning utifrån de grundläggande kognitiva förmågorna, kontinuerligt i undervisningen
- det relationsskapande arbetet i varje situation ( kommunikationsfärdighet ) måste fungera innan eleven kan lära sig
- skolans utvecklingsarbete måste fokusera på det viktigaste, undervisningen i klassrummet
- skolledarens ledarskap måste utgå från en förståelse för hur enskild kollega fungerar, hur den förstår sitt uppdrag

Dag 3 i Finland

Kategori: Benchlearning 2011 Sverige-Finland

Dagen började med att Kristina Englund från Skolverket pratade om anledningen till våra stora pågående reformer inom skolväsendet i Sverige.

- "Mer styrning över friskolorna", p g a den ökade segregeringen i elevernas kunskapsresultat.
- "Lärarlegitimation", p g a minskad lärarkompetens och och att det idag är ett oattraktivt yrke.
- "Betyg tidigare med större fokus på de grundläggande kognitiva förmågorna", p g a en mindre och mindre likvärdig skola.
- "Synvända avseende att resurser ska in till klassrummet och bort från särskilda grupper", p g a nackdelarna med den tills idag pågående differentieringen i undervisningen. Idag är det så att de sämre blir sämre och de bättre blir bättre.
- "Ny lärarutbildning", p g a flummigt genomförd individualiseringsprocess för eleven i och med LpO 94.

Hon nämnde också ett "Lärarlyft 2" som kommer inom kort. Lärarlegitimationen ska gälla från i höst men det är interimsregler till 2015. Men de ej behöriga idag tills vidare-anställda MÅSTE komplettera upp innan 2015.

I lärgruppen började vi att planera kommande skolbesök hos varandra. Jag besöker 2 st 7-9 skolor nära Helsingfors v. 16. Finnarna kommer till oss v. 37. Min lärgrupp har i september valt att fokusera på Henåns skola.

Axplock från dagarnas sammanfattning:

- Det är många detaljer som skiljer Finlands skolor från våra. Men lika många detaljer som är som hos oss.
Finland är lite rädda för att stagnera. De tar inte PISA-framgångarna som enbart positivt utan är mer oroliga för att de ska luta sig tillbaka och inte regera tillräckligt snabbt på behoven från "21 st century learning". Bl a anser de att vi är mycket bättre på att följa elevens sociala utveckling.

- Det måste ske ett lärarutbyte också. En i min lärgrupp kommer från Jakobsdal ( där finlandssvenskarna dominerar, svenskatalande skolor ). De har möjlighet att söka medel från en kulturfond ( för saker som främjar den finlandssvenska kulturen ) för att skicka lärare en vecka till oss. Skulle någon våga/ vilja ha en finsk lärare i sitt klassrum en vecka? Tänk vilken chans!!! Hör av er tll mig då.

- Det behövs en större nordisk samsyn på hur vi ska anpassa oss till morgondagens samhälles krav ( som vi inte vet något om ).

Återkommer med reflektioner om en vecka.



Dag 2 i Finland

Kategori: Benchlearning 2011 Sverige-Finland

Ett samarbete med Finland har inletts. För min del innebär det att vara i en lärgrupp ( Aleksis 2 ) med Jyrki, Saara, Håkan och Helena. Jyrki har hand om år 7 - gymnasiet. Saara har hand om år 7-9. Håkan har år 7-9. Helena från Sverige har förskola-år 6 i Trelleborg. Jag har för dem stolt visat upp vår skolkatalog på Henån.

Vi började precis som ni mån v 44 med att själva formulera vårt enskilt största dilemma kring skolutveckling. Och sedan använder vi varandras kunskaper, annan beprövad erfarenhet för att hitta vägar för att lösa dilemmat. Kopplat till vetenskapliga grunder.

Under dagen har det varit varvat gemensamma s k "keynotes" ( föreläsningar som ska ge bränsle till i det här fallet lärgrupperna ).

Inledde gjorde Kauko Hämäläinen från Helsingfors universtitet.
Han konstaterade att finnarna inte analyserat varför de gör så bra ifrån sig på PISA. Men de har ett läge där de bästa kvinnliga talangerna i landet blir lärare i "primary school" ( vårt lågstadium ).

Första keynoten var med Pasi Sahlberg från CIMO ( Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete ) i Finland.
Han gjorde klart att det viktigaste för en skolas kultur är att:
- äga en vision ( pedagogisk helhetside )
- delta i skolutveckling
- vara medveten om varför olika trender i skolan uppstår

Sedan fick vi träffa våra processledare ( de kallar sig "process facilitators" ). En från Finland och en från Sverige. De ser till att allt fungerar och lämnar inspel till lärgrupperna.

Andra keynoten var med Monika Törnesten och Helene Ärlestig från Umeå universitet.
De pratade om hur vi skulle arbeta som pedagogiska ledare. Tänk om våra politiker vore med här! Det krävs en del för att ha tid för att kunna vara det fullt ut, pedagogiska ledare också. Men mycket i vardagen går såklart att göra bättre.

Summering:
Bra dag. Fick mycket energi för vårt arbete mot en pedagogisk helhetsidé. Har en lärgrupp med mycket samlad erfarenhet. Arbetet i lärgrupperna ser lovande ut. I september kommer de till Sverige. Och ska bl a se på Henåns skola.

Återkommer imorgon.

På väg mot deltagande i ett benchlearning-samarbete med Finland

Kategori: Benchlearning 2011 Sverige-Finland

Jag är uttagen av Rektorsprogrammet ( Karlstads universitet ) att vara med i ett erfarenhetsutbyte mellan skolor i Finland och Sverige. Det utbytet pågår tlll att börja med under 2011. Arbetet kommer ske i lärgrupper.

Idag åker jag till Finland 3 dagar. I september kommer de i projektet ingående rektorerna från Finland till oss i Sverige.

Syftet är att lägga var och en av deltagande rektors enskilt största dilemma på bordet i en lärgrupp. Dilemman kring att driva skolutveckling mot de uppsatta målen och mer konkret mot framgångsrika skolor för det livslånga lärandet.

Mitt dilemma formulerar jag så här:

"How much is it OK to lead the way for the development concerning your own school, without killling the staff´s creativity?

For example, we are going towards a school that is lead by an overall local pedagogic idea. We mean to relate to that idea when evaluating the working organisation, the development organisation, the teaching. A more on line- evalution tool."


I lärgrupperna, precis som hos oss, är syftet att lära av varandras samlade beprövade erfarenhet och den vetenskapliga grund vi känner till kring skolutveckling.

Ska bli VÄLDIGT spännande. Som inledning fick vi en rapport att läsa, 44 sidor på svår engelska:

"School leadership for systemic improvement in Finland
A case study report for the OECD activity Improving school leadership
by: Andrew Hargreaves, Rapporteur Gábor Halász Beatriz Pont December 2007"


En intressant observation från ovan nämnda rapport som känns viktig:
Det GÅR inte att gå in med idén att kopiera det finska konceptet. P g a komplexiteten i det finska samhället som tillsammans skapat den bejakande skolkultur ( framför allt höga förväntningar på eleven ) som existerar.

Mer observationer kommer idag, torsdag och fredag.

Reflektion så här lite i efterhand från veckan i London

Kategori: Resereflektioner

Så mycket teknologi där ute som man kan börja nafsa på, i sin egen takt. Men att medvetet BÖRJA nafsa, det måste var och en som pedagog och rektor.

Varför skriver jag så?

Förutom vikten av att knyta an till eleverna och att ständigt ge dem återkoppling i lärandet så är det avgörande, avseende att nå bättre resultat, att knyta an till elevens verklighet. Och det underlättas av ett bejakande synsätt kring ny teknologi.

Jag kommer att erbjuda coachning för pedagoger 2 och 2, i syfte att börja nafsa på gammal och ny teknologi. Tätt sammanflätat med vår läroplans ( nuvarande och kommande ) kunskapssyn. Ni kan gärna ta kontakt 2 och 2 redan nu.

Personlig coachning till pedagoger ( 2 och 2 med mig ) kring sin digitala kompetens...

Kategori: Allmänt

...planerar jag att erbjuda.

Det begreppet spänner över många saker. Och det viktiga är att lära sig var man står och vad man ska börja med i sin vidareutveckling.

Exempelvis handlar det om:
- att arbeta i en lärplattform i kombination med datorn ( kommunikationsmöjligheter, samarbetsmöjligheter on-line, lagringsmöjligheter, möjligheter/ begränsningar m m )
- att använda medföljande grundmjukvara i datorn mer och mer
- att bli bättre på källkritikiskt tänkande med koppling till internet
- att förstå möjligheter och problem kring olika social medier
- att lära sig använda kompensatoriska hjälpmedel från internet
- att lära sig den interaktiva tavlans möjligheter
- att lära sig tänket kring vad som fungerar när avseende internet och bandbredd ( streaming m m )

I grund och botten handlar det om att bli mer säker med teknologin så att man vet varför man gör saker. Och kan bli innovativ kring framför allt de nya möjligheterna kring samarbete. Det ökade samarbetet kommer att förbättra kvalitén på undervisningen. Och så behöver man veta hur man ska göra för att

Det här kommer jag jobba mer med fr o m HT-11.

För den som vill ha det redan nu ( och på så sätt vara en liten pilot i coachningen ), hör av er till mig.

Jag vill som sagt att ni gör det 2 och 2 ( blir lärkompisar kring det här ). Jag kör INTE med en i taget.

Väl mött!

:  )

Spelbaserat lärande...

Kategori: Allmänt

...innebär glädje och lust för barnen. Lär vi oss exempelvis att använda vissa spel/ applikationer som en ingång i "vanlig" undervisning kring de grundläggande kognitiva förmågorna, då har vi mycket vunnet.

Jag baserar det här på egen erfarenhet med att ha testat på min egen son ( 1 ). Och efter att ha lyssnat på en hel del inspiratörer i London ( 2 ).

Googla på gamebased learning om ni vill veta mer...

(1/ Man kan hur lätt som helst SKAPA FOKUS och FÅ IGÅNG ett barn genom att använda spel. Jag började med "Angry Birds" för min son. Och ledde in det på mateamtik-läxan. Självklart med att förbereda honom på det att så skulle ske. I och med att det är en intresant lärmiljö så blev han mer aktiv och REFLEKTERADE MER ( ställde mer frågor om samband, varför det m m ). Han är 7 år. )

(2/ Applikationer med levande virtuella miljöer ,där man kan gå runt utan att det händer något i miljön, skapar en riktigt spännande inramning till när man skapar berättelser )

Det här är bara en liten bråkdel av potentialen med spelbaserat lärande. Det viktiga är att veta VARFÖR man använder teknologin.