Kul artikel i Sun Journal i USA igår torsdag 5/ 5-11. Följ nedan länk. Handlar om vårt besök i Maine.
http://www.sunjournal.com/city/story/1024224
Dagen var förlagd till Apples HQ ( högkvarter ) i Boston på One Eleven Huntington Street.
Först tog Jim Doyle från Apple emot oss och berättade om företaget. Nytt för mig är det stora miljöperspektiv som CEO ( VD ) Steve Jobs sätter väldigt högt på företagets agenda. Han har en ambition att år 2010-2015 ska 70% av alla Apple-produkter återvinnas. 2009 var det 66%. Bl a kan den ambitionen ses i att Al Gore sitter i Apples styrelse och i återvinningsveckan "Boston waste drive", där Apple är drivande. I all sin produktutveckling försöker de få ner den totala energikonsumtionen i samhället. Batterikapacitet, hållbarhet för produkten, borttagande av kvicksilver som komponent m m.
Sedan tog Stephanie Hamilton vid. Via Skype och ett bildspel. Hon är f d lärare och nu anställd på Apple. Jag lyssnade på henne i London också. En viktig sak hon brukar lyfta fram är hur mycket information det finns på internet idag. För att man ska få lite perspektiv på skillanden mellan bara att titta i böcker och att ha tillgång till att leta på internet. Idag finns det ca 1 Zeta-byte på internet. De flesta är förtrogna med Mega-byte, Giga- byte och Terra-byte. Många normala externa hårdiskar idag lagrar 1 Terra-byte. En MacBook har normalt 250 Giga-byte i sin hårddisk. 1 Zeta-byte är 1000 miljoner Tera-byte... Om 20 år är prognosen att det finns 35 Zeta-byte på internet...
Hon spann vidare på Ruben Puedenturas 2 modeller TPCK och SAMR ( som jag nämnde mer utförligt i blogg-inlägget "Dag 3 USA-besök" ), pratade utifrån de modellerna och visade exempel på hur olika skolor skapat innovativa lärmiljöer. När jag hörde henne rös jag lite och tänkte på hur rätt vi utformat Henåns nya skola... Och hur kul det ska bli att börja Orust kommuns 1-1 satsning på den skolan.
Apples Sverige-sektion presenterade därefter lite kring hur de jobbar. Bl a nämnde de att 80 av Sveriges 291 kommuner nu är så långt gångna i 1-1-tankar, kring laptops till elever i skolorna, att de har fattat politiska beslut kring det.
Orust kommun är en av de 80. Jag är stolt över våra politker och det är en fantastisk resa som tar fart snart. Och det bästa med det hela är att alla pedagoger kommer nu eller såsmåningom att tycka att det är roligt med det här. För att eleverna kommer tycka det. Då blir arbetsmiljön i klasrummet mycket bättre!
Jag är jätte-taggad och kommer ta mig an uppgiften som IKT-koordiantor i kommunen med stor ödmjukhet och respekt fr o m 1/ 7- 11. Med mig på varje skola måste jag ha med mig rektor fullt ut, IKT-ansvarig, respektive arbetslags IKT-inspiratörer ( 1 lärare och 1 elev ) och utvecklingsorganisationen. Uppåt måste skolchef, kommunchef och den politiska ledningen vara med på tåget fullt ut. IT-enheten måste vara med på tåget fullt ut ( de har ansvar för det trådlösa nätverket och vår pedagogiska lärplattform på nätet ).
Alla måste vara med, annars fungerar det inte!!!
I USA kallar de ofta den roll jag kommer ha fr o m 1/ 7-11 för "Instructional technology integrator". På en sida definieras uppdraget så här ( instructional staff= pedagoger ):
|
Focus: Helping teachers effectively integrate technology into the curriculum by:
|
Learning the basics of using technology.
|
|
Using technology to support instruction.
|
|
Integrating new technology into classroom practice.
|
|
Discovering new uses for technology tools or designing projects that combine multiple technologies.
|
|
Focusing on cooperative, project-based and interdisciplinary work with technology being just one of
many tools that students use.
|
|
|
|
|
Mission Statement:
The mission of the Instructional Technology Team is to prepare instructional staff to integrate
technology into the curriculum and promote a student-learning environment that assists and
encourages technological skills.
|
P S Besökte självklart Bostons häftigaste Apple-butik idag, hittade bl a ett turkost skal till min MacBook. D S
P S II Reflektioner kommer som vanligt efter ca 1 vecka. Har bl a 3 bra filmer som jag tog med iPhonen. 18 minuter med elever i år 7 kring spelbaserat lärande, 50 minuter med den initiativtagande f d guvernören Angus King och 50 minuter med den duktiga Stephanie Hamilton från Apple. De komer ligga med som länkar till filmer på Youtube. D S II
Doug Snow ( "senior project manager" hos Apple för "Maine Learning and Teching Initiative", MLTI ) inledde och berättade väldigt inlevelsefullt om implemtenteringsmetoden avseende 1-1 kring laptops för elever. Vilka steg som måste tas och i vilken ordning.
Sedan fortsatte forskaren David Silvernail med att presentera sin forskning kring MLTI-projektet. Framför allt framgår det i den att eleverna tycker att undervisningen är mer lustfylld nu.
Forskaren Roben Puedentura tog vid. Han har tagit fram 2 oerhört centrala modeller som handlar om vilken nivå pedagogen befinner sig på kompentensmässigt och kvalitetsmässigt i undervisningssituationen med eleverna. De 2 modellerna är ständigt återkommande i hela MLTI-projektet. Det hela handlar om att få till en transformationsprocess hos den ledning och de lärare vi har. För den ledning och de lärare vi har är bra men behöver kunna ta rätt hjälp av teknologin för att kunna anpassa sig till behoven i "21st century learning. Det förväntar sig eleverna, innerst inne.
En modell heter TPCK ( "Technical Knowledge"= teknologisk kompetens, "Pedagocy Knowledge"= grundläggande kognitiv förmåga och "Content Knowledge"= ämne/ ämnen ) och den synliggör de olika aspekter pedagogen måste bygga in i varje läraktivitet ( lektion, undervisningstillfälle ). Det för att engagera eleven bättre och i förlängningen förbereda dem bättre för den oförutsägbara framtiden. Som grädde på moset ökar även måluppfyllelsen. Gå in via länk nedan för en förklarande bild över modellen. Som förklaring över idealundervisnings-situationen så är det den innersta mitten av bilden där TPACK råder ( Technology, Pedagocy And Content Knowledge ).
http://www.tpck.org/tpck/index.php?title=Main_Page
Den andra modellen heter SAMR. "Substitution"= ersättning, "augmentation"=ökning, "modification"= modifiering och "redefinition"=omdefiiniering. Modellen kan synliggöra var en pedagog befinner sig i sitt förhållande till teknologin. Alla måste sträva uppåt men man måste få ta det i sin takt. Så länge man vill uppåt så är det OK. Vi gör det tillsammans!!! Gå in via länk nedan för en förklarande bild över modellen.
http://kreativpedagogik.nu/94
Nu kom det roligaste... Min lilla grupp fick göra en riktigt bra övning med Ruben och en kille från MLTI som heter Chris Toy*. Utifrån en bild med 3 kolumner skulle vi plocka ut ett ord från varje kolumn. Se bilden på bloggen.
Sedan skulle vi formulera en läraktivitet för eleverna. Kolumnerna i sig innebar att vi baserade oss på modellen TPCK.
Jag kom på nedanstående och min grupp valde min idé:
Wiki som teknologi-faktor "Technical Knowledge" ( för att jag inte visste något om det ). Det är något man kan skapa på nätet och lägga till ett elektroniskt uppslagsverk med över 3 000 000 träffar ( Wikipedia ). Bygger på inställningen att ju fler som bidrager till den desto närmare sanningen hamnar man. Man måste ha en inloggning på Wikipedia och det man gör kontrolleras av websidan och kan ändras av alla användare. Låter farligt? Prova... Skitkul!
Handfast problemlösande som pedagogisk grundfaktor "Pedagocy Knowledge" ( för att jag tror på det som drivkraft för entrepreniöriellt lärande som det står så tydligt om i nya läroplanen.
Idrott och hälsa som ämne "Content Knowledge" ( för att jag vill koppla hälso-perspektivet in i resonemanget kring 1-1 avseende laptops för eleverna i skolan ).
Bara att lära sig Wiki som fenomen tog 5 minuter ( en kollega la upp en fysisk sida på Wikipedia om det och vi lades till i gruppen ). De andra 10 minuter gav följande grundtanke kring läraktiviteten:
1/ En klass i år 9 får en uppgift från läraren.
Den ligger inom ramen för en LPP i år 9 med fokus på Hälsa:
Den strecksats i ämnets syftesdel som LPP:n i sin helhet utgår från är...
...planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
Konkretiseringen av målet ( som riktar sig mot just den här läraktiviteten ) är att föra en dialog om hälsoläget på skolan bland år 9:s elever och försöka hitta några förslag på insatser kring stora samlande problem.
Val av undervisningsmetod ( som riktar sig mot just den här läraktiviteten ) är målbilden att skapa en faktasida i form av en Wiki. I uppstarten i klass där olika "case" tas fram, därefter i i lärpar.
Läraktiviteten håller sig inom ramarna för det centrala innehållet i år 7-9.
Avseende kunskapskrav för betyget E är det
"eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan"
som bedöms.
Läraren bedömer vid olika tillfällen, bl a lyssnar han/ hon vid brainstormingen i början i klassen kring vilka case probelmlösningen ska inrikta sig mot. Därefter i lärparen där han/ hon mer detaljerat tittar på var och ens aktivitet.
2/ Klassen får tid till att brainstorma om vilka hälsoproblem som finns på skolan bland år 9:s elever. Wiki startas där alla bjuds in, även läraren.
3/ Klassen delas upp i lärpar och lärparen får tid att hitta förslag på lösningar på hälsoproblemen. Lärparen jobbar i Google Docs och bjuder självklart in läraren i sitt dokument. Gör at täven om läraren har 12 lärpar igång samtidigt kan han/ hon on-line med eleverna skriva i samma dokument som dem med frågor eller kommentarer allteftersom lärparens tankar växer fram i dokumentet.
4/ Klassen samlas och reflekterar tillsammans över vad som ska läggas ut på Wikin och varför.
Efteråt fick vi i gruppen bedöma på vilken nivå i SAMR-modellen vår läraktivitet befann sig. Vi tyckte 3:e fasen, modifieringsfasnivå, och fick medhåll. Efter det skulle vi försöka utveckla hur vi kunde göra om läraktiviteten till nästa fas, den översta fasen omdefinieringsnivå. Omdefinieringsnivån är en nivå på kvalité på undervisningen som man överhuvudtaget inte kan göra utan teknologins hjälp. Därför tänkte vi skapa oss ett öppet chatt-forum via en blogg där eleverna anonymt kunde få reflektera på klassens wiki när helst de ville ( i och med att det var på internet kunde de sitta hemma på ledig tid och verkligen vara anonyma ). Men även utmana eleverna att komma på flera sätt att lära sig mer om strävansmålet i LPP:n. Vi gör även Wiki:n levande på skolan, lägga ut en löpande ppt-presentation på återkommande bildspel på kommunikationsplattformarna på skolan under en vecka vissa tider. Och ändra wikin efter hand om det kom in viktiga aspekter. Det skapar drivkraft hos eleverna att göra en bra Wiki, om de vet att den ska exponeras på hela skolan.
Det är ju det det handlar om. Att alltid sträva efter nysa innovativa sätt att ta undervisningen till nya nivåer. Och det finns så många spännade vägar att gå med hjälp a teknologin....
Nu har vi flyttat oss från Maine till Boston. Apple HQ imorgon. Boston är vackert! Ca 1,5 miljoner invånare och som vanligt är amerikanerna väldigt trevliga.
( * Chris Toy, f d rektor, han tipsade bl a om den otroliga samlade kunskapen i världens största organisation för högstadier, vi hittar mycket matnyttigt på hemsidan http://www.nmsa.org vilket står för "National Middle School Association" )
Dagen har varit fullspäckad med skolbesök, efterföljande reflektioner med MLTI ( Maine Learning and Teaching Initiative ) och kvällsföredrag av den kända f d guvenören Angus King. Han som trots alla protester drev igenom 1-1 avseende datorer per elev för över 10 år sedan.
Eleverna vid högstadieskolan kunde förklara precis för oss varför spelbaserat lärande främjande deras problemlösningsförmåga m m. Generellt sett på båda skolorna var eleverna väldigt duktiga på att kommunicera.
Helt klart är att ska man ha ett moln ( lärplattform på webben ) så måste det vara Google Apps. Varför? Därför att i deras moln kan flera jobba samtidigt inne i samma dokument. D v s om läraren har delat ut ett uppdrag i ett dokument kan flera elever jobba samtidigt i samma dokument. Alla ser "on-line" det som växer fram i dokumentet. Och ett fungerande moln måste man ha när man gör den satsningen med datorer. Det kollaborativa lärandet är det moderna sättet att lära.
När MLTI pratar om vad som är den enskilt största framgångsfaktorn för att få sådana här datorsatsnignar att fungera, då svarar de: ett starkt och tydligt skolledaskap på skolan
Imorgon fördjupar vi oss i Apples modell för kunskapssyn på digital kompetens.
Så kom vi fram till slut. 03:40 startade jag från Skalhamn och 02:30 svensk tid ( 20:30 Eastern US ) var vi framme vid Harraseeket Inn, Freeport, Maine. Via Landvetter, Frankfurt och Boston flygplatser. Nu sova...
Vi träffade dock våra värdar som berättade om dag 2:s skolbesök, vilka grupper vi hamnat i utifrån våra önskemål.
Delstaten Maine har inom skolvärlden igång 75 000 datorer och de kör bara i 1 typ av "moln" ( lärplattform ), Google Apps. Jag hoppas att vi styr om oss mot det också... Idag har ju ett Microsoft Live- koncept, som är i provstadiet.
Under mitt besök här kommer jag först och främst att fokusera på hur lärare och elever arbetar med kollaborativt lärande m h a dator och "moln" ( lärplattform ).
Sedan fick jag också via svenska kollegor nys på en lärare i Gbg som jag ska intervjua här snart. Hon var nämligen jätte-motståndare mot IKT men har svängt om och är nu sin skolas IKT-ambassadör. Jag vill veta vad som fick henne att ändra sig. För att kanske använda några slutsatser i ett kompetensutvecklingsplan.
Natti
Nu på tisdag 3/ 5 bär det av till delstaten Maine. Med mig har jag vår specialpedagog Inger Svensson som bl a kommer att ha ansvar för ett datateks-projekt för alla skolor på Orust fr o m HT-11.
( landar i Sverige måndag 9/ 5 och då bär det av till 2 dagars internat på Rektorsprogrammet för att redovisa mitt tentamens-PM kring mål- och resultatstyrning )
Mitt fokus i USA blir att se på hur olika skolor pedagogiskt implementerat informations- och kommunikationsteknologi. Samt hur de använder kompensatoriska hjälpmedel i allmänhet. Allt i ett syfte att få våra elever i år 9 att få mer kunskap med sig efter skolan.
Det handlar framför allt om insikten kring vad det kollaborativa lärandet är.
Jag återkommer varje dag med reflektioner.
Väl mött!
: )
