Intryck från BETT-mässan i London 10-14 januari
Det var första gången jag besökte BETT-mässan, kanske mest beroende på att jag känt att det
finns så många andra kollegor som är bättre än jag på IT-frågor. Nåväl, nu var jag i alla fall
med och det var en både trevlig och givande resa.
I gott sällskap
Vi åkte en resa arrangerad av ett företag som heter LIN Education tillsammans med drygt
500 andra likasinnade från andra kommuner och friskolor. Det fina med detta sätt att åka till
mässan är att det inramas av så mycket mer. Vi har lyssnat på givande föredrag och varit på
skolbesök merparten av tiden. Själva mässan besökte vi under fredagen och trots den enorma
mängd montrar och utställare så känner man sig ganska nöjd efter en heldag.
Givande erfarenhetsutbyte
I och med att vi hela tiden träffade så många människor från andra kommuner så erbjöds stora
möjligheter till erfarenhetsutbyte. Detta såg jag som väldigt nyttigt för just nu söker alla efter
en så bra lösning som möjligt och varianterna är många. Utan att vara i närheten av expertnivå
så tycker jag Orust IKT-strategi känns som genomtänkt och med stora möjligheter till bra
funktioner ett bra tag framöver. Det fina är att vi söker en enhetlig modell, både vad gäller
själva datorerna men också övrig IT-utrustning och programvaror.
Det fanns många kommuner som delade med sig av sina förtjänster men också misstag. En
sak jag konstaterade är att vårt Unikum är det bästa, eller kanske enda, som fungerar när
det gäller skriftliga omdömen. Flera kommuner var förtvivlade över nyss ingångna avtal
med andra system där man upplevde stora brister. Flera vittnade också om att de hade olika
lösningar på olika skolor med blandning av PC och Mac-datorer, ofta för att man inte lyckats
enas eller tydliga strategier saknats.
Nu vill vi igång!
Nu får vi hålla tummarna för att den upphandling som strax inleds genomförs utan problem
i form av överklaganden eller annat som sinkar processen. Som jag ser det behöver vi igång
med utbildningsinsatser till de skolor och pedagoger som skall igång först. Jag har ingen
aning om hur brett första steget kan bli, om det blir Henån självt, eller om det blir båda 7-9-
skolorna eller rent av även 1-4-satsningen på årskurs 1-6. Under alla förhållande ser jag det
som viktigt att de som blir aktuella får börja utbilda sig, för det är ju ett helt nytt arbetssätt vi
tar kurs mot. Hur detta skall gå till kommer att kommuniceras inom kort.
Önskar att fler kan göra liknande resor
Till kommande år ser vi det som angeläget att fler människor kan göra samma resa som vi
gjorde. Att pedagoger träffas och byter tankar ger säkert en rejäl skjuts på utvecklingen, något
som många skolor/kommuner redan insett. Kanske kan även någon/några politiker åka med
för att ge sig själv en möjlighet till djupare kunskap kring en IT-utveckling i turbofart.
Många svåra avväganden
En intressant fråga är om det är interaktiva SMART-boards som skall monteras i våra skolor
eller om andra alternativ kan vara väl så tilltalande. Utifrån mässbesöket kunde vi konstatera
att det sker väldigt mycket även på projektorsidan där interaktiviteten uppnås på vanliga
väggar eller skrivtavlor, här behöver vi hålla oss ajour för att få det bästa när vi väl köper till
våra skolor. Därtill förefaller det som att priserna sjunker i takt med att allt fler aktörer ger sig
in i konkurrensen vilket givetvis är gynnsamt.
Intryck från skolbesök
Avslutar detta inlägg med tankar från ett besök på Bohunt school, en skola för åldrarna 11
– 16 år. Skolan har ca 1350 elever och alla bär skoluniform. Ur en IT-aspekt var det säkert
inte det mest givande besöket vi kunde ha gjort, men det var väldigt spännande att se ändå.
Vi fick se en mycket kreativ skola där de praktiska ämnena hade stor status och där eleverna
presterade fantastiska arbeten. Man såg idrotten som viktig och hade flera hallar och många
planer utomhus, bl.a. med konstgräs. Dans var viktigt inslag och detta likväl mycket annat
filmades.
Skolan var mycket lugn, det fanns en stark tydlig respekt mellan elever och lärare och man
fäste stor vikt vid det egna tänkandet och ansvaret hos eleverna. Lokaler och miljöer höll lägre
standard än vad vi har i våra skolor. Lunch serverades inte utan eleverna hade med sig mackor
eller liknande själva.
Någon frågade rektorn hur de gör med skriftliga omdömen. Det kanske förvånande svaret
blev att de hade slutat med detta för de tyckte att det tog för mycket tid från undervisningen!!!
Med förhoppning om en snar och positiv IT-utveckling
Lars Eriksson
Det var första gången jag besökte BETT-mässan, kanske mest beroende på att jag känt att det
finns så många andra kollegor som är bättre än jag på IT-frågor. Nåväl, nu var jag i alla fall
med och det var en både trevlig och givande resa.
I gott sällskap
Vi åkte en resa arrangerad av ett företag som heter LIN Education tillsammans med drygt
500 andra likasinnade från andra kommuner och friskolor. Det fina med detta sätt att åka till
mässan är att det inramas av så mycket mer. Vi har lyssnat på givande föredrag och varit på
skolbesök merparten av tiden. Själva mässan besökte vi under fredagen och trots den enorma
mängd montrar och utställare så känner man sig ganska nöjd efter en heldag.
Givande erfarenhetsutbyte
I och med att vi hela tiden träffade så många människor från andra kommuner så erbjöds stora
möjligheter till erfarenhetsutbyte. Detta såg jag som väldigt nyttigt för just nu söker alla efter
en så bra lösning som möjligt och varianterna är många. Utan att vara i närheten av expertnivå
så tycker jag Orust IKT-strategi känns som genomtänkt och med stora möjligheter till bra
funktioner ett bra tag framöver. Det fina är att vi söker en enhetlig modell, både vad gäller
själva datorerna men också övrig IT-utrustning och programvaror.
Det fanns många kommuner som delade med sig av sina förtjänster men också misstag. En
sak jag konstaterade är att vårt Unikum är det bästa, eller kanske enda, som fungerar när
det gäller skriftliga omdömen. Flera kommuner var förtvivlade över nyss ingångna avtal
med andra system där man upplevde stora brister. Flera vittnade också om att de hade olika
lösningar på olika skolor med blandning av PC och Mac-datorer, ofta för att man inte lyckats
enas eller tydliga strategier saknats.
Nu vill vi igång!
Nu får vi hålla tummarna för att den upphandling som strax inleds genomförs utan problem
i form av överklaganden eller annat som sinkar processen. Som jag ser det behöver vi igång
med utbildningsinsatser till de skolor och pedagoger som skall igång först. Jag har ingen
aning om hur brett första steget kan bli, om det blir Henån självt, eller om det blir båda 7-9-
skolorna eller rent av även 1-4-satsningen på årskurs 1-6. Under alla förhållande ser jag det
som viktigt att de som blir aktuella får börja utbilda sig, för det är ju ett helt nytt arbetssätt vi
tar kurs mot. Hur detta skall gå till kommer att kommuniceras inom kort.
Önskar att fler kan göra liknande resor
Till kommande år ser vi det som angeläget att fler människor kan göra samma resa som vi
gjorde. Att pedagoger träffas och byter tankar ger säkert en rejäl skjuts på utvecklingen, något
som många skolor/kommuner redan insett. Kanske kan även någon/några politiker åka med
för att ge sig själv en möjlighet till djupare kunskap kring en IT-utveckling i turbofart.
Många svåra avväganden
En intressant fråga är om det är interaktiva SMART-boards som skall monteras i våra skolor
eller om andra alternativ kan vara väl så tilltalande. Utifrån mässbesöket kunde vi konstatera
att det sker väldigt mycket även på projektorsidan där interaktiviteten uppnås på vanliga
väggar eller skrivtavlor, här behöver vi hålla oss ajour för att få det bästa när vi väl köper till
våra skolor. Därtill förefaller det som att priserna sjunker i takt med att allt fler aktörer ger sig
in i konkurrensen vilket givetvis är gynnsamt.
Intryck från skolbesök
Avslutar detta inlägg med tankar från ett besök på Bohunt school, en skola för åldrarna 11
– 16 år. Skolan har ca 1350 elever och alla bär skoluniform. Ur en IT-aspekt var det säkert
inte det mest givande besöket vi kunde ha gjort, men det var väldigt spännande att se ändå.
Vi fick se en mycket kreativ skola där de praktiska ämnena hade stor status och där eleverna
presterade fantastiska arbeten. Man såg idrotten som viktig och hade flera hallar och många
planer utomhus, bl.a. med konstgräs. Dans var viktigt inslag och detta likväl mycket annat
filmades.
Skolan var mycket lugn, det fanns en stark tydlig respekt mellan elever och lärare och man
fäste stor vikt vid det egna tänkandet och ansvaret hos eleverna. Lokaler och miljöer höll lägre
standard än vad vi har i våra skolor. Lunch serverades inte utan eleverna hade med sig mackor
eller liknande själva.
Någon frågade rektorn hur de gör med skriftliga omdömen. Det kanske förvånande svaret
blev att de hade slutat med detta för de tyckte att det tog för mycket tid från undervisningen!!!
Med förhoppning om en snar och positiv IT-utveckling
Lars Eriksson
Dag 5 BETT-mässa m m London
Jag träffade en pedagog på flyget hem, satt bredvid varandra. Vi pratade hela resan hem. Båda hade böcker framme som inte blev lästa.
Den här pedagogen kommer från Frida-koncernen och är mellanstadielärare. Frida som koncern är långt framme när det gäller digitala lärverktyg. De har ett dotterbolag som heter Didaktikcentrum som svarar för bl a kompetensutveckling.
Den här pedagogen personifierar för mig den moderna pedagogen ur ett "21st century learning"- perspektiv. Har man sett Sir Ken Robinsons lilla film på drygt 11 minuter förstår man vad jag menar
( www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U ). SE DEN!!!
Den här pedagogen personifierar för mig även det vi kommit fram till, i benchlearningsamarbetet med Finland 2011, som otroligt viktiga egenskaper i lärarkåren.
Nämligen "Passion, Stolhet, Förtroende" hos varje pedagog.
Bl a kom vi in på interaktiva tavlor ( se mitt föregående blogg-inlägg ). Varför ska vi ha dem? Är det så att de tar bort fokus för pedagogen från det kollaborativa lärandet där elevens vägar till målet är det viktiga? De är dessutom väldigt dyra.
Jag kommer försöka att ta fram en klassrumsstandard utifrån ett åldersperspektiv. F-3, 4-6 och 7-9. I den standarden tar jag inte med arbetsdatorer till eleverna.
Generellt/ Jag funderar på att istället för interaktiva tavlor ha en bra takmonterad projektor som ger en stor bild. Självklart kombinerat med bra högtalare och bra ljusavskärmningsfunktion. Även kanske 4 st IPod touch 4:e generationen och 2 st IPad 2. Samt 10 st bra hörlurar med mic.
Stadiespecifikt/ Inte funderat klart ännu.
Kanske är det så att den här klassrumsstandarden ( som kan fungera som en minsta gemensam nämnare ) kan få styra en IKT-investeringsplan 2012-2020?
Dag 4 BETT-mässa m m London
Dagen har varit mycket bra. Har verkligen gått runt på mässan alla 3 och tänkt extremt mycket kring interaktiva tavlor. Det vi fastande för var en produkt som kommer inom ett par månader från Smart Technologies ( samma företag som levererat 43 st SmartBoard 680 till Henåns skola ).
En interaktiv tavla utan touchskärm. Som 2 personer kan skriva på samtidigt ( hittade bara en modell från EPSON som kan det i dagsläget ). Där man inte behöver en IR-penna ( unikt, finns bara på den produkten ). Som skjuter upp en bild på väggen på 100" ( mot 77" som är standard i de flesta klassrum idag ). Som kan sättas på en ställning så att den kan bli lägre för de yngre barnen. Med samma mjukvara som de redan leverade SmartBoards har ( heter Notebook, förenklar mellan skolor att vi har samma ). Altså utan touchskärm ( en sak som kommer underlätta för den löpande IKT-investeringsplanen ). Till halva priset av de vi köpt till Henåns skola.
Nu tll Covent garden för att äta lite middag med Lars och Britt-Marie.
Dag 3 BETT-mässa m m London
Dagen har varit intensiv och bra.
Har fått ta del av en studie från "Kairo´s future", de 4 viktigaste slutsatserna där gicks igenom. Elever, lärare och förvaltningsledning/ IT-strateger deltog i enkäten bakom studien.. Genomgången leddes av Frida Edman ( f d Didaktikcentrum ) med en panel bestående av Cecilia Svedhem ( nyutexaminerad gymnasieelev ) och Danel Lundqvist ( bitr rektor på YBC gymnasium i Nacka ). På alla 4 punkter fick vi kvitton på att vi gör rätt i och med vår IKT-pedagogiska plan och inriktningen på vår upphandling. Känns skönt att vi tänkt/ tänker rätt! Ser fram emot att få föra en dialog med alla kring dessa 4 punkter, för att föra ett resonemang om vi känner igen oss på Orust.
David Kirtlan från ett brittiskt utbildningsföretag hade en mycket bra föreläsning om hur elever bättre kan visa kunskapskvalitéer och lärare mer professionellt kan göra formativ bedömning, med teknologi. Främst pratade han om podcasts. En podcast är en liten film med ett syfte. Tänk er att läraren enkelt med en IPod touch spelar in sin feedback till 2 elever samtidigt "live". Läraren tänker då mer på vad han/ hon säger för att det spelas in. Eleven kan se på det flera gånger och reflektera över det själv och med en kompis eller förälder när han/ hon vill. Det är hög kvalité. Sedan gjorde han reklam för det helt gratis underbara inom ITunes, nämligen ITunes U. U står för universitet. Apple och Standford university samarbetar kring det och lägger ut massa föreläsningar från Stanford där. Fritt fram att titta på och ladda ner. Väldigt stort utbud.
Dr Ruben Puentadura pratade om sitt hjärtebarn, spelbaserat lärande. Barn tenderar att göra sitt yttersta när det väl är ett spel. Därför bör spel användas i lärprocesser. För att få kallas ett spel ska det finnas en artificiell konflikt inbyggd och det ska vara ett mätbart resultat där någon vinner och någon förlorar. Regler ska finnas. Han åberopade bl a Vygotskys tanke om att man lär i sociala sammanhang och Gees tankar om lärande genom spel. Själv har han forskat i över 30 år och har en väldigt bra koll på vad man kan använda för vilken undervisningslektion som helst. Hans specialitet är matematik och historia. Tänk att få ha honom på ens skola en vecka och ha han hos var och en av lärarna i inspirationssyfte. För att göra medvetna val av spel i lärarens lektioner. Ruben har lagt ut massa bra grejer på ITunes U om spelbaserat lärande. Kräver bara att man har gratisprogramvaran ITunes nerladdat på sin dator.
LinEducation hade en visning på hur Google Docs och Sites kan fungera ur ett lärprocess-perspektiv med fokus på kollaboration och delning. Lite samma som jag och Andreas Hanfeldt ska göra på ledningsgruppen med rektorer coh förskolechefer den 24/ 1. Kul verktyg!!! Goolge Docs ingår alltså i den lärplattform vi valt, Google Apps for education.
Dagen toppades med en kvälls-bussning till Arsenals hemarena Emirates stadium där bl a Ewan Macintosch och Tomas Ravelli la olika perspektiv på ledarskap i skolan. Det var bara vi svenskar där ( ca 580 st ) och planen var upplyst av stora lampor nära marken. Planen är hälften konstgräs och hälften riktigt gräs. Lamporna var där för att ersätta solljuset. Tanken var egentligen att vi skulle fått gått ner på planen och att var och en skulle fått skjuta en straff på Tomas Ravelli ( gissa i vilket hörn? ) men arenan ville ha 100 000,- för att låta oss gå ner på den! Så vi obsererade bara.
Imorgon blir det mässbesök och lite föreläsningar på em. På mässan ska jag fokusera på interaktiva tavelsystem. Det är inte många här som talar om en interaktiv tavla med touchskärm ( som ex SmartBoard ) i klassrummet som något viktigt. Märker mer att förskola och särskola talar sig varma om dem. Kanske kan vi köpa billigare varianter utan touchskärm, ändå fast monterade i klassrummen? Eller bara takmonterade projektorer, ipod touch generation 4/ ipad2/ imacs som klasrumsstandard? Det här behöver vi prata oss samman om. Utifrån åldrar och skolform. Oavsett vad kan jag konstatera att vi behöver en långsiktig IKT-investeringsplan, kanske bör ta fram en nu för 2012-2020. Måste finnas nu när vi utrustar klassrummen med så mycket teknologi som standard.
Dag 2 BETT-mässan m m London
Idag var vi på Bohunt secondary school på fm ( åldrarna 11-16 ). Det var en bra upplevelse även om det inte var så mycket IKT på den skolan ( deras 1-1 satsning var ite igång ). Framför allt andades skolan att man hade höga förväntningar på eleverna. De satsade också stort på ledarskap, för att öka självförtroendet. Den ledarskaps-approachen från skolans sida visar sig vara mycket attraktiv i näringslivet ( enligt undersökningar gentemot företagsledningar, i rekryteringsperspektiv).
På em fick vi träffa Dr Ruben Puentadura. Vi fick alla chans att fördjupa frågeställningar vi hade kring hans forskning kring digitala lärverktygs effekt på lärande för elever.
Ett par saker från den träffen...
Bl a hade de sett att ungdomar med lite kriminella problem blev mer motiverade och var mindre benägna att fortsätta med kriminalitet i vuxenvärlden.
De såg definitivt att skrivandet förbättrats radikalt.
De såg definitivt att ( på de skolor i Maine där implementeringen gjorts rätt och man använt modellerna SAMR och TPACK fullt ut i all verksamhet ) eleverna klarade sig markant bättre på college-nivå samt att teknologin fungerat som en utjämnare könsmässigt.
De såg att elevens tro på sig själv ökar.
Nu är jag trött och ska ut och äta med Lars och Britt-Marie. Imorgon väntar en fullspäckad dag med bl a en Google-övning!
Dag 1 BETT-mässa m m London
Efter en resdag med borttappat bagage och lite god soppa på Oxford Street förbereder vi oss för ett start-seminarie kl 18. Lars Eriksson, jag och Britt-Marie Andrén Karlsson är här och ska få bränsle med oss tillbaka för att prata varmt om digitala lärverktyg för lärande.
Imorgon väntar ett besök på ett "högstadium" och därefter lite unik processledningsstöd med Dr Ruben Puentadura, mannen bakom SAMR-modellen ( som vi lutar oss mot i vår IKT-pedagogiska plan 2012-2016 ).
Återkommer dagligen med reflektioner.
IKT-pedagogisk plan Orust 2012-2016
Nu tar vi ett stort kliv framåt ( bl a i och med de 6 punkterna nedan ) kring digitala lärverktyg för lärande. Samtidigt som så mycket annat händer i kommunen såsom Lgr 11, Steps m m.
KORTSIKTIGT MÅL I PLANEN
I JUNI 2014 SKA 0% AV PEDAGOGERNA PÅ ÖN BEFINNA SIG PÅ STEG 1 I SAMR-TRAPPAN NÄR DET GÄLLER KVALITÉ PÅ UNDERVISNINGEN. TRAPPAN HAR 4 NIVÅER OCH KAN VÄLDIGT ENKELT ANVÄNDAS VID ENSKILD OCH VID ARBETSLAGSVIS UTVÄRDERING AV LÄRMILJÖN. ÄVEN SJÄLVFALLET FÖR REKTORER I SAMBAND MED KLASSRUMSOBSERVATIONER.
STEG 1 INNEBÄR ATT MAN PÅ SIN HÖJD ANVÄNDER VISS MODERN TEKNOLOGI SOM ERSÄTTNING FÖR ANNAN ANALOG TEKNOLOGI. STEG 2 INNEBÄR ATT MAN ANVÄNDER MODERN TEKNOLOGI FÖR ATT FÖRBÄTTRA UNDERVISNINGEN.
DET HANDLAR VÄLDIGT KORTFATTAT OM ATT GÖRA DET NI HADE TÄNKT ER MEN MED MODERN TEKNOLOGI, DET STIMULERAR ELEVERNA TILL ÖKAT LÄRANDE.
LÅNGSIKTIGT MÅL I PLANEN
I JUNI 2016 SKA ALLA PEDAGOGER PENDLA MELLAN STEG 2 OCH 4 I SAMR-TRAPPAN NÄR DET GÄLLER KVALITÉ PÅ UNDERVISNINGEN, MED TONVKT PÅ STEG 3 OCH 4.
1/ Jag, Lars Eriksson ( rektor Ängås 7-9 ) och Britt-Marie Andrén Karlsson ( rektor Ellös F-5 ) åker till London för att inspireras kring hur utöva pedagogiskt ledarskap med 21st century learning som ingångsväg.
2/ Jag åker runt på en "APT-turné" där fokus är att på gräsrotsnivå bottna i den nyligen fattade IKT- pedagogiska planen 2012-2016.
Ängås 7-9 120109 kl 09:30-11:00.
Ellös F-5(6) 120109 kl 18:00-19:00.
Ängås F-6 120305 kl 14:30-15:30.
Henån F-5 ?
Henån 6-9 ?
Varekil F-5(6) ?
Gymnasiet ?
3/ Vi driftsätter, efter hand skolorna har en fungerande schemafil i Nova Schem, den nya lärplattformen "Orust Google Apps for education". Alltså nu i närtid Henån F-9 och Ängås 7-9. Då en fungerande schemafil krävs för även för Skola 24 Frånvaromodul, som framgångsrikt används Henån F-9 och Ängås 7-9, tror vi alla skolor är igång med både Skola 24 Frånvaromodul och Orust Google Apps for education vid läsårsstarten augusti 2012.
4/ Skoldatateket är en riktigt högkvalitativ ö-övergripande resurs. Använd den om ni kör fast i ett åtgärdsprogram!
5/ De IKT-pedagogiska caféerna på tisdagar 15:30-17:30. 1 gång i månaden. Prova på en gång! Kom!
Datum under våren: 24/1, 6/ 3, 17/ 4 och 29/ 5.
6/ Det finns nu ekonomiska medel för en bra start 2012, men vi kommer inte runt upphandlingsarbetet. Även om Orust Sparbank skänkt oss 2 000 000 SEK.
Google Apps for education
Nu är vi på gång. Håller på att skapa ett avtal med ett företag som ska svara för kontinuerlig synkronisering av vår schemafil med vår skoldomän ( lärplattform ) inom Google Apps. Kommer bli mycket bra. Då blir schemafilen än mer viktig. För både Skola 24 Frånvaromodul och för Google Apps. Logiskt, enkelt och pedagogiskt.
På måndag v. 2 blir det ut och prata med pedagoger om den IKT-pedagogiska planen som togs på ledningsgruppen inom verksamheten för lärande den 6/ 12. Ängås på fm och Ellös på kvällen.
Har min klara idé om hur använda de 2 miljonerna från Orust sparbank, allt för att passa in i vår fas av IKT-implementeteringen. Lärarna måste komma in på Google Apps och få sin nya dator innan eleverna, helst ett halvår innan. Upphandlingen fortskrider enligt hyrköps-spåret.
Gott nytt år på er, underbara Orust-pedagoger!
Google Apps på Malmö Latin 110923
Andreas på it-enheten berättade om en bra gymnasieskola, Malmö Latin, och att de arbetade mycket med Google Apps som lärplattform för eleverna. Dessutom arbetade de med SmartBoard.
Då vi på Orust fattat beslut om att vi ska ska utveckla en lärplattform inom Google Apps ( vi ska avsluta försöket med Microsoft Live ) tyckte jag det skulle vara super med ett studiebesök. För att lära oss smarta sätt att komma igång. Vi har nu en del digitala plattformar men saknar den fria pedagogiska arbetsytan med de globalt interaktiva möjligheterna. Där kommer Google Apps för skolor in och är dessutom gratis samt fritt från reklam.
Jag och Andreas fick även med oss IKT-ansvarig pedagog från Ängås, Anders P. Det var nära att även systemansvarig för UNIKUM, rektor Birgitta N, kom med men hon fick förhinder. Som alltid vid införlivande av ny teknologi måste man se på hur system ska fungera ihop. UNIKUM löser mycket kring myndighetsutövningen i lärandet inklusive bra kommunikationsyta med vårdnadshavare. Google Apps är verktyget där lustfyllt och kreativt lärande lärande sker. Via hemsidor, bloggar, optimerade sökmotorer, "on line"- arbetande i dokument, enkätverktyg, bildbibliotek, översättningsverktyg m m, m m....
Vi susade ner smidigt i morgontrafiken i en av kommunens poolbilar.
Väl nere träffade vi läraren Jonas F. Just omnämnd i ett stort reportage i nr 5/ 2011 i tidningen Edico ( Malmö stads utbildningsförvaltnings personaltidning ). Skolan ligger 50 meter från en av de två nedgångarna till tåget till Köpenhamn. Så eleverna har 18 minuter till vårt västra grannland Danmark. Kommundelen som skolan ligger i samarbetar mycket med skolor i Danmark. Väl nere fick jag veta att Jonas arbetar på ett gymnasieprogram för barn med ADHD och/eller Aspbergers. Stor mångfald bland elever. Programmet hade en högskoleförberedande profil. Så lärmiljön var plötsligt intressant ur flera perspektiv. Klassrummen var möblerade för samling och för enskilt arbete, samtidigt. Många små bås med skärmväggar.
Jonas började berätta att de kommit fram till att skolan skulle jobba enligt ett publicistiskt perspektiv. Helt i enlighet med viss forskning som hävdar elevernas behov av att visa upp vad de gjort. Samma forskning visar att eleverna presterar bäst om teknologin fungerar snabbt och att man jobbar i digitala nätverk. Alla dessa 3 funktioner går att få med Google Apps ( samt med 1-1 avseende datorer och ett bra fungerande trådlöst nätverk från it-enheten ).
Han beskriver ett ämnesområde som fokuserar på upplysningstiden inom litteraturkunskap. Det hela utgår från att eleverna själva skapar sina hemsidor, som blir kunskapsbasen för de summativa proven. Den kraften i att eleverna själva skapat och samlat sitt läromedel är enorm. Jonas styrde dem i början med att göra frågeställningar kring Voltaire och Rousseau. Han gav dem i uppgift att hitta olikheter och likheter. Och att eleverna själva skulle presentera dessa olikheter och likheter med hjälp av mjukvaran Notebook ( SmartBoardens mjukvara ). Det gav en bra möjlighet till visualiserande av de något mer komplexa förmågorna "jämföra, se skillnader och olikheter ( 1 av de 7 grundläggande kognitiva förmågorna från läroplanen, enligt Wretman ). Inslag av fakta från ex Wikipedia fanns likväl som bloggar och det häftigaste av allt: en fiktiv dialog mellan Platon och en elev kring livsbetingelser.
Kort och gott, en mycket givande dag. Som allt annat måste ledningen vilja det här och visa vägen genom föredöme. Det är inte komplicerat och behöver inte vara avancerat från start. Det är roligt! Och potentiellt ett riktigt lyft för det viktigaste vi håller på med, kvaliten på elevernas lärmiljö.
Tankar från benchlearning Finland-Sverige på Lidingö
Så var en intensiv vecka till ända... Började i måndags eftermiddag med att jag hämtade min lärgrupp i Göteborg. 2 finnar, 1 finska och 1 svenska. Målet var att göra skolobservationer på Henåns skola under tisdagen. För att sedan på onsdagen åka upp till Lidingö och träffa alla lärgrupper under ledning av svenska Skolverket och finska Utbildningsstyrelsen.
I tidigare blogg-inlägg kan ni läsa om mina observationer i finska klassrum.
Tisdagen på Henåns skola var väldigt intressant. Vi besökte bl a 4 lektioner. 2 behöriga lärare på förmiddagen och 2 obehöriga lärare på eftermiddagen. Jag gjorde valet medvetet, alla 4 lärare är av eleverna omtyckta lärare. Intrycket var professionella lärare och intresserade elever.
Ett viktigt konstaterande av alla i lärgruppen: en bra lärare lärare i Finland jobbar på samma sätt som en bra lärare i Sverige.
Flera konstateranden av stor vikt:
- en ämneslärare i Finland måste ha läst till magisterexamen i ett av sina ämnen, gör att man tvingas koppla forskningen till praktiken.
- en lågstadielärare får förutom en intervju innan antagningen till lärarutbildningen göra ett lämplighetstest, där man bl a ska planera en lektion ( de får en allmän magisterexamen ).
En viktig slutsats av alla i lärgruppen är att en bra lärare känneteckans av att de lever de 3 orden stolthet ( över sin profession ), förtroende ( för sig själv/ elever/ kollegor/ ledning/ föräldrar ) och passion.
- En del saker kan bara påverkas på systemnivå
Ex hur lärarutbildningen ser ut.
-En hel del saker kan påverkas på skolnivå
Ex hur man kan individualisera kompetensutvecklingen, hur man lägger schema m m.
-En hel massa saker kan påverkas på personlig professionell nivå såsom rektor såväl som pedagog
Ex att rektor väljer att genomföra medvetna och professionella klassrumsobservationer, med Lgr11-fokus, och ger direkt feedback till pedagogen efter lektionen med hjälp av "2 stars and a wish".
Håkan i min lärgrupp från Pedersöre ( i höjd med Umeå ) har en 7-9-s skola och deras schema är en dröm. 3 perioder på ett läsår. Alla elever har 4 st 75-minuterslektioner/ dag. Samma tider varje dag. Innebär alltså att eleven bara har 4 ämnen/ dag. Jag har en möjlighet att åka dit i höst och ta med mig schemaläggare för att förstå hur de gjort. Bygger mycket på att man inte har mycket låsningsar som ex att lärare inte undervisar på andra skolor etc.
I tidigare blogg-inlägg kan ni läsa om mina observationer i finska klassrum.
Tisdagen på Henåns skola var väldigt intressant. Vi besökte bl a 4 lektioner. 2 behöriga lärare på förmiddagen och 2 obehöriga lärare på eftermiddagen. Jag gjorde valet medvetet, alla 4 lärare är av eleverna omtyckta lärare. Intrycket var professionella lärare och intresserade elever.
Ett viktigt konstaterande av alla i lärgruppen: en bra lärare lärare i Finland jobbar på samma sätt som en bra lärare i Sverige.
Flera konstateranden av stor vikt:
- en ämneslärare i Finland måste ha läst till magisterexamen i ett av sina ämnen, gör att man tvingas koppla forskningen till praktiken.
- en lågstadielärare får förutom en intervju innan antagningen till lärarutbildningen göra ett lämplighetstest, där man bl a ska planera en lektion ( de får en allmän magisterexamen ).
En viktig slutsats av alla i lärgruppen är att en bra lärare känneteckans av att de lever de 3 orden stolthet ( över sin profession ), förtroende ( för sig själv/ elever/ kollegor/ ledning/ föräldrar ) och passion.
- En del saker kan bara påverkas på systemnivå
Ex hur lärarutbildningen ser ut.
-En hel del saker kan påverkas på skolnivå
Ex hur man kan individualisera kompetensutvecklingen, hur man lägger schema m m.
-En hel massa saker kan påverkas på personlig professionell nivå såsom rektor såväl som pedagog
Ex att rektor väljer att genomföra medvetna och professionella klassrumsobservationer, med Lgr11-fokus, och ger direkt feedback till pedagogen efter lektionen med hjälp av "2 stars and a wish".
Håkan i min lärgrupp från Pedersöre ( i höjd med Umeå ) har en 7-9-s skola och deras schema är en dröm. 3 perioder på ett läsår. Alla elever har 4 st 75-minuterslektioner/ dag. Samma tider varje dag. Innebär alltså att eleven bara har 4 ämnen/ dag. Jag har en möjlighet att åka dit i höst och ta med mig schemaläggare för att förstå hur de gjort. Bygger mycket på att man inte har mycket låsningsar som ex att lärare inte undervisar på andra skolor etc.
Gerry Larsson sa...
... att en viktig regel är att tänka, säga och göra samma sak.
Fundera på det ett tag. Hur ofta har man inte agerat fel enligt ovan devis? Lyckas man med att uppfylla devisen blir man autentisk i sitt ledarskap. Är man autentisk i sitt ledarskap trivs man bra med sig själv.
Framgången för att utöva ett lyckat ledarskap är förmågan att i sina handlingar:
- vara en förebild
- visa en personlig omtanke
- vara inspirerande och motiverande
Om man utgår från de 3 grundstenarna kan man vara då och då kontrollerande, forcerad etc. Om man balanserar det med de 3 grundstenarna.
Fundera på det här en gång:
Tänk på en riktigt bra chef. Förklara för er själva varför den chefen var bra. Jag tror ingen kommer tänka på en alltför kontrollerande chef som inte var så bra på omtanke.
Gerry är professor i psykologi och föreläste för oss på internat 9 inom ramen för Rektorsprogrammet ( delkurs 3/ Skolledarskap ). Han jobbar på Institutionen för ledarskap på Försvarshögskolan.
Fundera på det ett tag. Hur ofta har man inte agerat fel enligt ovan devis? Lyckas man med att uppfylla devisen blir man autentisk i sitt ledarskap. Är man autentisk i sitt ledarskap trivs man bra med sig själv.
Framgången för att utöva ett lyckat ledarskap är förmågan att i sina handlingar:
- vara en förebild
- visa en personlig omtanke
- vara inspirerande och motiverande
Om man utgår från de 3 grundstenarna kan man vara då och då kontrollerande, forcerad etc. Om man balanserar det med de 3 grundstenarna.
Fundera på det här en gång:
Tänk på en riktigt bra chef. Förklara för er själva varför den chefen var bra. Jag tror ingen kommer tänka på en alltför kontrollerande chef som inte var så bra på omtanke.
Gerry är professor i psykologi och föreläste för oss på internat 9 inom ramen för Rektorsprogrammet ( delkurs 3/ Skolledarskap ). Han jobbar på Institutionen för ledarskap på Försvarshögskolan.
Reflektion så här lite i efterhand från USA-besöket
Tiden sprang iväg efter USA-besöket. Den här reflektionen var tänkt att komma efter en vecka. Mycket har hänt sedan besöket. Vår upphandling kring "ökad datortäthet" kom upp i Förvaltningsrätten och vi förlorade, får göra om den på nytt.
Det största jag har med mig i bagaget från USA-besöket var budskapet att ledningen måste vara med på tåget för att en sådan här implementering av teknologi, som vi planerar för och delvis redan är inne i, ska bli lyckad. Det är ju inte bara datorer. Det är en på allvar förändrad syn på kunskap ( att den finns att hämta överallt via apparater och internet, vi måste lära oss att sålla och använda informationen rätt ). Det är att arbeta i web-baserade lärplattformer. M m... Det handlar kort och gott att ta hjälp av teknologin för att göra det mer effektivt och roligare!
I den andan, nu hoppas jag få med mig ett par rektorer till BETT 2012 11-14/ 1 i London.
Vi bör utgå från de enkla modeller som synliggör teknologins roll i läraktiviteterna.
Har ni läst bloggen har ni hört om de förrut.
TPACK....
SAMR...
Om ni inte gjort det, gå bakåt i bloggen och läs igenom inläggen från USA-besöket.
Det största jag har med mig i bagaget från USA-besöket var budskapet att ledningen måste vara med på tåget för att en sådan här implementering av teknologi, som vi planerar för och delvis redan är inne i, ska bli lyckad. Det är ju inte bara datorer. Det är en på allvar förändrad syn på kunskap ( att den finns att hämta överallt via apparater och internet, vi måste lära oss att sålla och använda informationen rätt ). Det är att arbeta i web-baserade lärplattformer. M m... Det handlar kort och gott att ta hjälp av teknologin för att göra det mer effektivt och roligare!
I den andan, nu hoppas jag få med mig ett par rektorer till BETT 2012 11-14/ 1 i London.
Vi bör utgå från de enkla modeller som synliggör teknologins roll i läraktiviteterna.
Har ni läst bloggen har ni hört om de förrut.
TPACK....
SAMR...
Om ni inte gjort det, gå bakåt i bloggen och läs igenom inläggen från USA-besöket.
Framtidskompetenser
Var ikväll på en nätverksträff med Rektorsakademin i Gbg på Konstmuséet.
På den presenterades en arbetsgrupps syn på framtidskompetenser. Internationellt ( UNESCO, OECD, EU, Singapore och amerikanska storföretag ) har det jobbats länge med det här men inget i Sverige.
Gå in och titta på www.framtidskompetenser.se
De delar in det hela i 4 huvudkompetensområden med respektive 10 kompetenser.
Väldigt spännande! En liten detalj. Arbetsgruppen hade börjat utforma pedagogiska bedömningsmatriser utifrån arbetsgruppens läroplanens viktiga verb/ meningar. Inte från kursplanernas kunskapskrav. Lite som vi på skolan har sett på de grundläggande kognitiva förmågor och matriser runt dem ( Wretman ). "Kompassrosen" ( tack, Jenny! ) som blev "Lärlabyrinten" som nu är "Lärparken" ( min kommande visuella skapelse för att förtydliga fokus/ helhetsidé ) handlar ju om det, att sätta fokus på de grundläggande kognitiva förmågorna.
På den presenterades en arbetsgrupps syn på framtidskompetenser. Internationellt ( UNESCO, OECD, EU, Singapore och amerikanska storföretag ) har det jobbats länge med det här men inget i Sverige.
Gå in och titta på www.framtidskompetenser.se
De delar in det hela i 4 huvudkompetensområden med respektive 10 kompetenser.
Väldigt spännande! En liten detalj. Arbetsgruppen hade börjat utforma pedagogiska bedömningsmatriser utifrån arbetsgruppens läroplanens viktiga verb/ meningar. Inte från kursplanernas kunskapskrav. Lite som vi på skolan har sett på de grundläggande kognitiva förmågor och matriser runt dem ( Wretman ). "Kompassrosen" ( tack, Jenny! ) som blev "Lärlabyrinten" som nu är "Lärparken" ( min kommande visuella skapelse för att förtydliga fokus/ helhetsidé ) handlar ju om det, att sätta fokus på de grundläggande kognitiva förmågorna.
TPCK-övning dag 3 på USA-besök
Dag 4 USA-besök
Kul artikel i Sun Journal i USA igår torsdag 5/ 5-11. Följ nedan länk. Handlar om vårt besök i Maine.
http://www.sunjournal.com/city/story/1024224
Dagen var förlagd till Apples HQ ( högkvarter ) i Boston på One Eleven Huntington Street.
Först tog Jim Doyle från Apple emot oss och berättade om företaget. Nytt för mig är det stora miljöperspektiv som CEO ( VD ) Steve Jobs sätter väldigt högt på företagets agenda. Han har en ambition att år 2010-2015 ska 70% av alla Apple-produkter återvinnas. 2009 var det 66%. Bl a kan den ambitionen ses i att Al Gore sitter i Apples styrelse och i återvinningsveckan "Boston waste drive", där Apple är drivande. I all sin produktutveckling försöker de få ner den totala energikonsumtionen i samhället. Batterikapacitet, hållbarhet för produkten, borttagande av kvicksilver som komponent m m.
Sedan tog Stephanie Hamilton vid. Via Skype och ett bildspel. Hon är f d lärare och nu anställd på Apple. Jag lyssnade på henne i London också. En viktig sak hon brukar lyfta fram är hur mycket information det finns på internet idag. För att man ska få lite perspektiv på skillanden mellan bara att titta i böcker och att ha tillgång till att leta på internet. Idag finns det ca 1 Zeta-byte på internet. De flesta är förtrogna med Mega-byte, Giga- byte och Terra-byte. Många normala externa hårdiskar idag lagrar 1 Terra-byte. En MacBook har normalt 250 Giga-byte i sin hårddisk. 1 Zeta-byte är 1000 miljoner Tera-byte... Om 20 år är prognosen att det finns 35 Zeta-byte på internet...
Hon spann vidare på Ruben Puedenturas 2 modeller TPCK och SAMR ( som jag nämnde mer utförligt i blogg-inlägget "Dag 3 USA-besök" ), pratade utifrån de modellerna och visade exempel på hur olika skolor skapat innovativa lärmiljöer. När jag hörde henne rös jag lite och tänkte på hur rätt vi utformat Henåns nya skola... Och hur kul det ska bli att börja Orust kommuns 1-1 satsning på den skolan.
Apples Sverige-sektion presenterade därefter lite kring hur de jobbar. Bl a nämnde de att 80 av Sveriges 291 kommuner nu är så långt gångna i 1-1-tankar, kring laptops till elever i skolorna, att de har fattat politiska beslut kring det.
Orust kommun är en av de 80. Jag är stolt över våra politker och det är en fantastisk resa som tar fart snart. Och det bästa med det hela är att alla pedagoger kommer nu eller såsmåningom att tycka att det är roligt med det här. För att eleverna kommer tycka det. Då blir arbetsmiljön i klasrummet mycket bättre!
Jag är jätte-taggad och kommer ta mig an uppgiften som IKT-koordiantor i kommunen med stor ödmjukhet och respekt fr o m 1/ 7- 11. Med mig på varje skola måste jag ha med mig rektor fullt ut, IKT-ansvarig, respektive arbetslags IKT-inspiratörer ( 1 lärare och 1 elev ) och utvecklingsorganisationen. Uppåt måste skolchef, kommunchef och den politiska ledningen vara med på tåget fullt ut. IT-enheten måste vara med på tåget fullt ut ( de har ansvar för det trådlösa nätverket och vår pedagogiska lärplattform på nätet ).
Alla måste vara med, annars fungerar det inte!!!
I USA kallar de ofta den roll jag kommer ha fr o m 1/ 7-11 för "Instructional technology integrator". På en sida definieras uppdraget så här ( instructional staff= pedagoger ):
P S Besökte självklart Bostons häftigaste Apple-butik idag, hittade bl a ett turkost skal till min MacBook. D S
P S II Reflektioner kommer som vanligt efter ca 1 vecka. Har bl a 3 bra filmer som jag tog med iPhonen. 18 minuter med elever i år 7 kring spelbaserat lärande, 50 minuter med den initiativtagande f d guvernören Angus King och 50 minuter med den duktiga Stephanie Hamilton från Apple. De komer ligga med som länkar till filmer på Youtube. D S II
http://www.sunjournal.com/city/story/1024224
Dagen var förlagd till Apples HQ ( högkvarter ) i Boston på One Eleven Huntington Street.
Först tog Jim Doyle från Apple emot oss och berättade om företaget. Nytt för mig är det stora miljöperspektiv som CEO ( VD ) Steve Jobs sätter väldigt högt på företagets agenda. Han har en ambition att år 2010-2015 ska 70% av alla Apple-produkter återvinnas. 2009 var det 66%. Bl a kan den ambitionen ses i att Al Gore sitter i Apples styrelse och i återvinningsveckan "Boston waste drive", där Apple är drivande. I all sin produktutveckling försöker de få ner den totala energikonsumtionen i samhället. Batterikapacitet, hållbarhet för produkten, borttagande av kvicksilver som komponent m m.
Sedan tog Stephanie Hamilton vid. Via Skype och ett bildspel. Hon är f d lärare och nu anställd på Apple. Jag lyssnade på henne i London också. En viktig sak hon brukar lyfta fram är hur mycket information det finns på internet idag. För att man ska få lite perspektiv på skillanden mellan bara att titta i böcker och att ha tillgång till att leta på internet. Idag finns det ca 1 Zeta-byte på internet. De flesta är förtrogna med Mega-byte, Giga- byte och Terra-byte. Många normala externa hårdiskar idag lagrar 1 Terra-byte. En MacBook har normalt 250 Giga-byte i sin hårddisk. 1 Zeta-byte är 1000 miljoner Tera-byte... Om 20 år är prognosen att det finns 35 Zeta-byte på internet...
Hon spann vidare på Ruben Puedenturas 2 modeller TPCK och SAMR ( som jag nämnde mer utförligt i blogg-inlägget "Dag 3 USA-besök" ), pratade utifrån de modellerna och visade exempel på hur olika skolor skapat innovativa lärmiljöer. När jag hörde henne rös jag lite och tänkte på hur rätt vi utformat Henåns nya skola... Och hur kul det ska bli att börja Orust kommuns 1-1 satsning på den skolan.
Apples Sverige-sektion presenterade därefter lite kring hur de jobbar. Bl a nämnde de att 80 av Sveriges 291 kommuner nu är så långt gångna i 1-1-tankar, kring laptops till elever i skolorna, att de har fattat politiska beslut kring det.
Orust kommun är en av de 80. Jag är stolt över våra politker och det är en fantastisk resa som tar fart snart. Och det bästa med det hela är att alla pedagoger kommer nu eller såsmåningom att tycka att det är roligt med det här. För att eleverna kommer tycka det. Då blir arbetsmiljön i klasrummet mycket bättre!
Jag är jätte-taggad och kommer ta mig an uppgiften som IKT-koordiantor i kommunen med stor ödmjukhet och respekt fr o m 1/ 7- 11. Med mig på varje skola måste jag ha med mig rektor fullt ut, IKT-ansvarig, respektive arbetslags IKT-inspiratörer ( 1 lärare och 1 elev ) och utvecklingsorganisationen. Uppåt måste skolchef, kommunchef och den politiska ledningen vara med på tåget fullt ut. IT-enheten måste vara med på tåget fullt ut ( de har ansvar för det trådlösa nätverket och vår pedagogiska lärplattform på nätet ).
Alla måste vara med, annars fungerar det inte!!!
I USA kallar de ofta den roll jag kommer ha fr o m 1/ 7-11 för "Instructional technology integrator". På en sida definieras uppdraget så här ( instructional staff= pedagoger ):
|
Focus: Helping teachers effectively integrate technology into the curriculum by:
|
||||||||||||
|
Mission Statement: The mission of the Instructional Technology Team is to prepare instructional staff to integrate |
P S Besökte självklart Bostons häftigaste Apple-butik idag, hittade bl a ett turkost skal till min MacBook. D S
P S II Reflektioner kommer som vanligt efter ca 1 vecka. Har bl a 3 bra filmer som jag tog med iPhonen. 18 minuter med elever i år 7 kring spelbaserat lärande, 50 minuter med den initiativtagande f d guvernören Angus King och 50 minuter med den duktiga Stephanie Hamilton från Apple. De komer ligga med som länkar till filmer på Youtube. D S II
Dag 3 USA-besök
Doug Snow ( "senior project manager" hos Apple för "Maine Learning and Teching Initiative", MLTI ) inledde och berättade väldigt inlevelsefullt om implemtenteringsmetoden avseende 1-1 kring laptops för elever. Vilka steg som måste tas och i vilken ordning.
Sedan fortsatte forskaren David Silvernail med att presentera sin forskning kring MLTI-projektet. Framför allt framgår det i den att eleverna tycker att undervisningen är mer lustfylld nu.
Forskaren Roben Puedentura tog vid. Han har tagit fram 2 oerhört centrala modeller som handlar om vilken nivå pedagogen befinner sig på kompentensmässigt och kvalitetsmässigt i undervisningssituationen med eleverna. De 2 modellerna är ständigt återkommande i hela MLTI-projektet. Det hela handlar om att få till en transformationsprocess hos den ledning och de lärare vi har. För den ledning och de lärare vi har är bra men behöver kunna ta rätt hjälp av teknologin för att kunna anpassa sig till behoven i "21st century learning. Det förväntar sig eleverna, innerst inne.
En modell heter TPCK ( "Technical Knowledge"= teknologisk kompetens, "Pedagocy Knowledge"= grundläggande kognitiv förmåga och "Content Knowledge"= ämne/ ämnen ) och den synliggör de olika aspekter pedagogen måste bygga in i varje läraktivitet ( lektion, undervisningstillfälle ). Det för att engagera eleven bättre och i förlängningen förbereda dem bättre för den oförutsägbara framtiden. Som grädde på moset ökar även måluppfyllelsen. Gå in via länk nedan för en förklarande bild över modellen. Som förklaring över idealundervisnings-situationen så är det den innersta mitten av bilden där TPACK råder ( Technology, Pedagocy And Content Knowledge ).
http://www.tpck.org/tpck/index.php?title=Main_Page
Den andra modellen heter SAMR. "Substitution"= ersättning, "augmentation"=ökning, "modification"= modifiering och "redefinition"=omdefiiniering. Modellen kan synliggöra var en pedagog befinner sig i sitt förhållande till teknologin. Alla måste sträva uppåt men man måste få ta det i sin takt. Så länge man vill uppåt så är det OK. Vi gör det tillsammans!!! Gå in via länk nedan för en förklarande bild över modellen.
http://kreativpedagogik.nu/94
Nu kom det roligaste... Min lilla grupp fick göra en riktigt bra övning med Ruben och en kille från MLTI som heter Chris Toy*. Utifrån en bild med 3 kolumner skulle vi plocka ut ett ord från varje kolumn. Se bilden på bloggen.
Sedan skulle vi formulera en läraktivitet för eleverna. Kolumnerna i sig innebar att vi baserade oss på modellen TPCK.
Jag kom på nedanstående och min grupp valde min idé:
Wiki som teknologi-faktor "Technical Knowledge" ( för att jag inte visste något om det ). Det är något man kan skapa på nätet och lägga till ett elektroniskt uppslagsverk med över 3 000 000 träffar ( Wikipedia ). Bygger på inställningen att ju fler som bidrager till den desto närmare sanningen hamnar man. Man måste ha en inloggning på Wikipedia och det man gör kontrolleras av websidan och kan ändras av alla användare. Låter farligt? Prova... Skitkul!
Handfast problemlösande som pedagogisk grundfaktor "Pedagocy Knowledge" ( för att jag tror på det som drivkraft för entrepreniöriellt lärande som det står så tydligt om i nya läroplanen.
Idrott och hälsa som ämne "Content Knowledge" ( för att jag vill koppla hälso-perspektivet in i resonemanget kring 1-1 avseende laptops för eleverna i skolan ).
Bara att lära sig Wiki som fenomen tog 5 minuter ( en kollega la upp en fysisk sida på Wikipedia om det och vi lades till i gruppen ). De andra 10 minuter gav följande grundtanke kring läraktiviteten:
1/ En klass i år 9 får en uppgift från läraren.
Den ligger inom ramen för en LPP i år 9 med fokus på Hälsa:
Den strecksats i ämnets syftesdel som LPP:n i sin helhet utgår från är...
...planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
Konkretiseringen av målet ( som riktar sig mot just den här läraktiviteten ) är att föra en dialog om hälsoläget på skolan bland år 9:s elever och försöka hitta några förslag på insatser kring stora samlande problem.
Val av undervisningsmetod ( som riktar sig mot just den här läraktiviteten ) är målbilden att skapa en faktasida i form av en Wiki. I uppstarten i klass där olika "case" tas fram, därefter i i lärpar.
Läraktiviteten håller sig inom ramarna för det centrala innehållet i år 7-9.
Avseende kunskapskrav för betyget E är det
"eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan"
som bedöms.
Läraren bedömer vid olika tillfällen, bl a lyssnar han/ hon vid brainstormingen i början i klassen kring vilka case probelmlösningen ska inrikta sig mot. Därefter i lärparen där han/ hon mer detaljerat tittar på var och ens aktivitet.
2/ Klassen får tid till att brainstorma om vilka hälsoproblem som finns på skolan bland år 9:s elever. Wiki startas där alla bjuds in, även läraren.
3/ Klassen delas upp i lärpar och lärparen får tid att hitta förslag på lösningar på hälsoproblemen. Lärparen jobbar i Google Docs och bjuder självklart in läraren i sitt dokument. Gör at täven om läraren har 12 lärpar igång samtidigt kan han/ hon on-line med eleverna skriva i samma dokument som dem med frågor eller kommentarer allteftersom lärparens tankar växer fram i dokumentet.
4/ Klassen samlas och reflekterar tillsammans över vad som ska läggas ut på Wikin och varför.
Efteråt fick vi i gruppen bedöma på vilken nivå i SAMR-modellen vår läraktivitet befann sig. Vi tyckte 3:e fasen, modifieringsfasnivå, och fick medhåll. Efter det skulle vi försöka utveckla hur vi kunde göra om läraktiviteten till nästa fas, den översta fasen omdefinieringsnivå. Omdefinieringsnivån är en nivå på kvalité på undervisningen som man överhuvudtaget inte kan göra utan teknologins hjälp. Därför tänkte vi skapa oss ett öppet chatt-forum via en blogg där eleverna anonymt kunde få reflektera på klassens wiki när helst de ville ( i och med att det var på internet kunde de sitta hemma på ledig tid och verkligen vara anonyma ). Men även utmana eleverna att komma på flera sätt att lära sig mer om strävansmålet i LPP:n. Vi gör även Wiki:n levande på skolan, lägga ut en löpande ppt-presentation på återkommande bildspel på kommunikationsplattformarna på skolan under en vecka vissa tider. Och ändra wikin efter hand om det kom in viktiga aspekter. Det skapar drivkraft hos eleverna att göra en bra Wiki, om de vet att den ska exponeras på hela skolan.
Det är ju det det handlar om. Att alltid sträva efter nysa innovativa sätt att ta undervisningen till nya nivåer. Och det finns så många spännade vägar att gå med hjälp a teknologin....
Nu har vi flyttat oss från Maine till Boston. Apple HQ imorgon. Boston är vackert! Ca 1,5 miljoner invånare och som vanligt är amerikanerna väldigt trevliga.
( * Chris Toy, f d rektor, han tipsade bl a om den otroliga samlade kunskapen i världens största organisation för högstadier, vi hittar mycket matnyttigt på hemsidan http://www.nmsa.org vilket står för "National Middle School Association" )
Sedan fortsatte forskaren David Silvernail med att presentera sin forskning kring MLTI-projektet. Framför allt framgår det i den att eleverna tycker att undervisningen är mer lustfylld nu.
Forskaren Roben Puedentura tog vid. Han har tagit fram 2 oerhört centrala modeller som handlar om vilken nivå pedagogen befinner sig på kompentensmässigt och kvalitetsmässigt i undervisningssituationen med eleverna. De 2 modellerna är ständigt återkommande i hela MLTI-projektet. Det hela handlar om att få till en transformationsprocess hos den ledning och de lärare vi har. För den ledning och de lärare vi har är bra men behöver kunna ta rätt hjälp av teknologin för att kunna anpassa sig till behoven i "21st century learning. Det förväntar sig eleverna, innerst inne.
En modell heter TPCK ( "Technical Knowledge"= teknologisk kompetens, "Pedagocy Knowledge"= grundläggande kognitiv förmåga och "Content Knowledge"= ämne/ ämnen ) och den synliggör de olika aspekter pedagogen måste bygga in i varje läraktivitet ( lektion, undervisningstillfälle ). Det för att engagera eleven bättre och i förlängningen förbereda dem bättre för den oförutsägbara framtiden. Som grädde på moset ökar även måluppfyllelsen. Gå in via länk nedan för en förklarande bild över modellen. Som förklaring över idealundervisnings-situationen så är det den innersta mitten av bilden där TPACK råder ( Technology, Pedagocy And Content Knowledge ).
http://www.tpck.org/tpck/index.php?title=Main_Page
Den andra modellen heter SAMR. "Substitution"= ersättning, "augmentation"=ökning, "modification"= modifiering och "redefinition"=omdefiiniering. Modellen kan synliggöra var en pedagog befinner sig i sitt förhållande till teknologin. Alla måste sträva uppåt men man måste få ta det i sin takt. Så länge man vill uppåt så är det OK. Vi gör det tillsammans!!! Gå in via länk nedan för en förklarande bild över modellen.
http://kreativpedagogik.nu/94
Nu kom det roligaste... Min lilla grupp fick göra en riktigt bra övning med Ruben och en kille från MLTI som heter Chris Toy*. Utifrån en bild med 3 kolumner skulle vi plocka ut ett ord från varje kolumn. Se bilden på bloggen.
Sedan skulle vi formulera en läraktivitet för eleverna. Kolumnerna i sig innebar att vi baserade oss på modellen TPCK.
Jag kom på nedanstående och min grupp valde min idé:
Wiki som teknologi-faktor "Technical Knowledge" ( för att jag inte visste något om det ). Det är något man kan skapa på nätet och lägga till ett elektroniskt uppslagsverk med över 3 000 000 träffar ( Wikipedia ). Bygger på inställningen att ju fler som bidrager till den desto närmare sanningen hamnar man. Man måste ha en inloggning på Wikipedia och det man gör kontrolleras av websidan och kan ändras av alla användare. Låter farligt? Prova... Skitkul!
Handfast problemlösande som pedagogisk grundfaktor "Pedagocy Knowledge" ( för att jag tror på det som drivkraft för entrepreniöriellt lärande som det står så tydligt om i nya läroplanen.
Idrott och hälsa som ämne "Content Knowledge" ( för att jag vill koppla hälso-perspektivet in i resonemanget kring 1-1 avseende laptops för eleverna i skolan ).
Bara att lära sig Wiki som fenomen tog 5 minuter ( en kollega la upp en fysisk sida på Wikipedia om det och vi lades till i gruppen ). De andra 10 minuter gav följande grundtanke kring läraktiviteten:
1/ En klass i år 9 får en uppgift från läraren.
Den ligger inom ramen för en LPP i år 9 med fokus på Hälsa:
Den strecksats i ämnets syftesdel som LPP:n i sin helhet utgår från är...
...planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil.
Konkretiseringen av målet ( som riktar sig mot just den här läraktiviteten ) är att föra en dialog om hälsoläget på skolan bland år 9:s elever och försöka hitta några förslag på insatser kring stora samlande problem.
Val av undervisningsmetod ( som riktar sig mot just den här läraktiviteten ) är målbilden att skapa en faktasida i form av en Wiki. I uppstarten i klass där olika "case" tas fram, därefter i i lärpar.
Läraktiviteten håller sig inom ramarna för det centrala innehållet i år 7-9.
Avseende kunskapskrav för betyget E är det
"eleven kan på ett i huvudsak fungerande sätt sätta upp mål för och planera träning och andra fysiska aktiviteter. Eleven kan även utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur aktiviteterna tillsammans med kost och andra faktorer kan påverka hälsan och den fysiska förmågan"
som bedöms.
Läraren bedömer vid olika tillfällen, bl a lyssnar han/ hon vid brainstormingen i början i klassen kring vilka case probelmlösningen ska inrikta sig mot. Därefter i lärparen där han/ hon mer detaljerat tittar på var och ens aktivitet.
2/ Klassen får tid till att brainstorma om vilka hälsoproblem som finns på skolan bland år 9:s elever. Wiki startas där alla bjuds in, även läraren.
3/ Klassen delas upp i lärpar och lärparen får tid att hitta förslag på lösningar på hälsoproblemen. Lärparen jobbar i Google Docs och bjuder självklart in läraren i sitt dokument. Gör at täven om läraren har 12 lärpar igång samtidigt kan han/ hon on-line med eleverna skriva i samma dokument som dem med frågor eller kommentarer allteftersom lärparens tankar växer fram i dokumentet.
4/ Klassen samlas och reflekterar tillsammans över vad som ska läggas ut på Wikin och varför.
Efteråt fick vi i gruppen bedöma på vilken nivå i SAMR-modellen vår läraktivitet befann sig. Vi tyckte 3:e fasen, modifieringsfasnivå, och fick medhåll. Efter det skulle vi försöka utveckla hur vi kunde göra om läraktiviteten till nästa fas, den översta fasen omdefinieringsnivå. Omdefinieringsnivån är en nivå på kvalité på undervisningen som man överhuvudtaget inte kan göra utan teknologins hjälp. Därför tänkte vi skapa oss ett öppet chatt-forum via en blogg där eleverna anonymt kunde få reflektera på klassens wiki när helst de ville ( i och med att det var på internet kunde de sitta hemma på ledig tid och verkligen vara anonyma ). Men även utmana eleverna att komma på flera sätt att lära sig mer om strävansmålet i LPP:n. Vi gör även Wiki:n levande på skolan, lägga ut en löpande ppt-presentation på återkommande bildspel på kommunikationsplattformarna på skolan under en vecka vissa tider. Och ändra wikin efter hand om det kom in viktiga aspekter. Det skapar drivkraft hos eleverna att göra en bra Wiki, om de vet att den ska exponeras på hela skolan.
Det är ju det det handlar om. Att alltid sträva efter nysa innovativa sätt att ta undervisningen till nya nivåer. Och det finns så många spännade vägar att gå med hjälp a teknologin....
Nu har vi flyttat oss från Maine till Boston. Apple HQ imorgon. Boston är vackert! Ca 1,5 miljoner invånare och som vanligt är amerikanerna väldigt trevliga.
( * Chris Toy, f d rektor, han tipsade bl a om den otroliga samlade kunskapen i världens största organisation för högstadier, vi hittar mycket matnyttigt på hemsidan http://www.nmsa.org vilket står för "National Middle School Association" )
Dag 2 USA-besök
Dagen har varit fullspäckad med skolbesök, efterföljande reflektioner med MLTI ( Maine Learning and Teaching Initiative ) och kvällsföredrag av den kända f d guvenören Angus King. Han som trots alla protester drev igenom 1-1 avseende datorer per elev för över 10 år sedan.
Eleverna vid högstadieskolan kunde förklara precis för oss varför spelbaserat lärande främjande deras problemlösningsförmåga m m. Generellt sett på båda skolorna var eleverna väldigt duktiga på att kommunicera.
Helt klart är att ska man ha ett moln ( lärplattform på webben ) så måste det vara Google Apps. Varför? Därför att i deras moln kan flera jobba samtidigt inne i samma dokument. D v s om läraren har delat ut ett uppdrag i ett dokument kan flera elever jobba samtidigt i samma dokument. Alla ser "on-line" det som växer fram i dokumentet. Och ett fungerande moln måste man ha när man gör den satsningen med datorer. Det kollaborativa lärandet är det moderna sättet att lära.
När MLTI pratar om vad som är den enskilt största framgångsfaktorn för att få sådana här datorsatsnignar att fungera, då svarar de: ett starkt och tydligt skolledaskap på skolan
Imorgon fördjupar vi oss i Apples modell för kunskapssyn på digital kompetens.
Eleverna vid högstadieskolan kunde förklara precis för oss varför spelbaserat lärande främjande deras problemlösningsförmåga m m. Generellt sett på båda skolorna var eleverna väldigt duktiga på att kommunicera.
Helt klart är att ska man ha ett moln ( lärplattform på webben ) så måste det vara Google Apps. Varför? Därför att i deras moln kan flera jobba samtidigt inne i samma dokument. D v s om läraren har delat ut ett uppdrag i ett dokument kan flera elever jobba samtidigt i samma dokument. Alla ser "on-line" det som växer fram i dokumentet. Och ett fungerande moln måste man ha när man gör den satsningen med datorer. Det kollaborativa lärandet är det moderna sättet att lära.
När MLTI pratar om vad som är den enskilt största framgångsfaktorn för att få sådana här datorsatsnignar att fungera, då svarar de: ett starkt och tydligt skolledaskap på skolan
Imorgon fördjupar vi oss i Apples modell för kunskapssyn på digital kompetens.
Dag 1 USA-besök
Så kom vi fram till slut. 03:40 startade jag från Skalhamn och 02:30 svensk tid ( 20:30 Eastern US ) var vi framme vid Harraseeket Inn, Freeport, Maine. Via Landvetter, Frankfurt och Boston flygplatser. Nu sova...
Vi träffade dock våra värdar som berättade om dag 2:s skolbesök, vilka grupper vi hamnat i utifrån våra önskemål.
Delstaten Maine har inom skolvärlden igång 75 000 datorer och de kör bara i 1 typ av "moln" ( lärplattform ), Google Apps. Jag hoppas att vi styr om oss mot det också... Idag har ju ett Microsoft Live- koncept, som är i provstadiet.
Under mitt besök här kommer jag först och främst att fokusera på hur lärare och elever arbetar med kollaborativt lärande m h a dator och "moln" ( lärplattform ).
Sedan fick jag också via svenska kollegor nys på en lärare i Gbg som jag ska intervjua här snart. Hon var nämligen jätte-motståndare mot IKT men har svängt om och är nu sin skolas IKT-ambassadör. Jag vill veta vad som fick henne att ändra sig. För att kanske använda några slutsatser i ett kompetensutvecklingsplan.
Natti
Vi träffade dock våra värdar som berättade om dag 2:s skolbesök, vilka grupper vi hamnat i utifrån våra önskemål.
Delstaten Maine har inom skolvärlden igång 75 000 datorer och de kör bara i 1 typ av "moln" ( lärplattform ), Google Apps. Jag hoppas att vi styr om oss mot det också... Idag har ju ett Microsoft Live- koncept, som är i provstadiet.
Under mitt besök här kommer jag först och främst att fokusera på hur lärare och elever arbetar med kollaborativt lärande m h a dator och "moln" ( lärplattform ).
Sedan fick jag också via svenska kollegor nys på en lärare i Gbg som jag ska intervjua här snart. Hon var nämligen jätte-motståndare mot IKT men har svängt om och är nu sin skolas IKT-ambassadör. Jag vill veta vad som fick henne att ändra sig. För att kanske använda några slutsatser i ett kompetensutvecklingsplan.
Natti
Uppstart på USA-besök
Nu på tisdag 3/ 5 bär det av till delstaten Maine. Med mig har jag vår specialpedagog Inger Svensson som bl a kommer att ha ansvar för ett datateks-projekt för alla skolor på Orust fr o m HT-11.
( landar i Sverige måndag 9/ 5 och då bär det av till 2 dagars internat på Rektorsprogrammet för att redovisa mitt tentamens-PM kring mål- och resultatstyrning )
Mitt fokus i USA blir att se på hur olika skolor pedagogiskt implementerat informations- och kommunikationsteknologi. Samt hur de använder kompensatoriska hjälpmedel i allmänhet. Allt i ett syfte att få våra elever i år 9 att få mer kunskap med sig efter skolan.
Det handlar framför allt om insikten kring vad det kollaborativa lärandet är.
Jag återkommer varje dag med reflektioner.
Väl mött!
: )
( landar i Sverige måndag 9/ 5 och då bär det av till 2 dagars internat på Rektorsprogrammet för att redovisa mitt tentamens-PM kring mål- och resultatstyrning )
Mitt fokus i USA blir att se på hur olika skolor pedagogiskt implementerat informations- och kommunikationsteknologi. Samt hur de använder kompensatoriska hjälpmedel i allmänhet. Allt i ett syfte att få våra elever i år 9 att få mer kunskap med sig efter skolan.
Det handlar framför allt om insikten kring vad det kollaborativa lärandet är.
Jag återkommer varje dag med reflektioner.
Väl mött!
: )
Reflektion så här lite i efterhand från Finlandsbesök #2
Vid första besöket i Finland fick vi oss till livs att finnarna inte själva vet varför de får så bra resultat. Lärgrupper bildades där finnar och svenskaar blandades. Det bestämdes att skolbesök skulle göras inom lärgruppen i Finland och Sverige.
Under andra besöket i Finland möter vi en kultur som verkar tycka att utbildning är viktigt. Varför det är så är inget vi i Sverige kan kopiera. Men oj vad vi kan lära av varandra bara som nordiska kollegor. Ex så hade en finsk "högstadie"-rektor tagit mitt råd kring deras IKT-nuläge ( de vill hemskt gärna utveckla det ), han startade efter första besöket en arbetsgrupp hemma beståeende av elever och lärare som skulle se vad som behövde göras.
Finland har inte hoppat på alla trender från USA i samma omfattning som vi gjort. Jag mötte många passionerade lärare ( och de var inte utvalda utan allt skedde väldigt slumpmässigt utifrån vad som fanns igång på skolan när vi var där ). Jag mötte en anda där utbildning verkade vara viktigt. Rektor kände sig väldigt säker på hans/ hennes mandat. På gymnasienivå jobbar 75% av alla skolor med 75-minuterslektioner ( 4 ämnen/ dag ). Varför? Så självklart, mer sammanhållet för eleven, bättre kvalité på lärmiljön.
Finlands lärplikt är något annat än vår skolplikt. Den sätter högre krav på föräldrarna att se till att barnen lär sig. Men likväl så betyder det också att vissa föräldrar undervisar sina barn själva i hemmet. Inte vanligt men det förekommer. Skolplikten hos oss fokuserar på att det är i det sociala sammanhanget man lär sig, i skolmiljön.
I vårt Orust-perspektiv, möjligt på kort sikt
Kontakter har knutits för ett fortsatt bra utbyte på många plan.
Möjligt elevutbyte gentemot skolan med den konstnärliga profilen i Tammerfors.
Möjligt lärarutbyte gentemot den svensktalande skolan i Österbotten ( Pedersori ).
Nu ser vi fram mot v. 37/ 2011. Då kommer Håkan, Jyrki, Saara och Helena till Henåns skola på tisdag för en fulldag med observationer, spontana samtal, intervjuer med elever och personal.
Under andra besöket i Finland möter vi en kultur som verkar tycka att utbildning är viktigt. Varför det är så är inget vi i Sverige kan kopiera. Men oj vad vi kan lära av varandra bara som nordiska kollegor. Ex så hade en finsk "högstadie"-rektor tagit mitt råd kring deras IKT-nuläge ( de vill hemskt gärna utveckla det ), han startade efter första besöket en arbetsgrupp hemma beståeende av elever och lärare som skulle se vad som behövde göras.
Finland har inte hoppat på alla trender från USA i samma omfattning som vi gjort. Jag mötte många passionerade lärare ( och de var inte utvalda utan allt skedde väldigt slumpmässigt utifrån vad som fanns igång på skolan när vi var där ). Jag mötte en anda där utbildning verkade vara viktigt. Rektor kände sig väldigt säker på hans/ hennes mandat. På gymnasienivå jobbar 75% av alla skolor med 75-minuterslektioner ( 4 ämnen/ dag ). Varför? Så självklart, mer sammanhållet för eleven, bättre kvalité på lärmiljön.
Finlands lärplikt är något annat än vår skolplikt. Den sätter högre krav på föräldrarna att se till att barnen lär sig. Men likväl så betyder det också att vissa föräldrar undervisar sina barn själva i hemmet. Inte vanligt men det förekommer. Skolplikten hos oss fokuserar på att det är i det sociala sammanhanget man lär sig, i skolmiljön.
I vårt Orust-perspektiv, möjligt på kort sikt
Kontakter har knutits för ett fortsatt bra utbyte på många plan.
Möjligt elevutbyte gentemot skolan med den konstnärliga profilen i Tammerfors.
Möjligt lärarutbyte gentemot den svensktalande skolan i Österbotten ( Pedersori ).
Nu ser vi fram mot v. 37/ 2011. Då kommer Håkan, Jyrki, Saara och Helena till Henåns skola på tisdag för en fulldag med observationer, spontana samtal, intervjuer med elever och personal.
Dag 2 Finlandsbesök # 2
Rektor Saaras skola 7-9 + gymnasiet i Tammerfors ca 150 km N om Helsingfors
Skolan har idag en konstnärlig profil och var ursprungligen ( till in på 70-talet ) en skola bara för flickor. När gymnasiet, som är på skolan idag, ska till andra lokaler 2012 kommer en annan 7-9 skolas elever och personal att flytta in. Den skolans profil är latin och var en ursprungligen en skola bara för pojkar ( även den till in på 70-talet ).
Skolan präglas av en tydlig "leading idea”:
”Tammerkoski school is specialized for visual art. The main goal is to give all pupils possibility to succeed, supporting their own talent.”
Avseende 7-9 delen:
50% av eleverna kommer från upptagningsområdet. 1/ 5 är externt sökande. En del kommer från en skola för lägre åldrar där man har en liknande profil.
- Skolan har ett faddersystem. De i år 9 som vill vara med söker till det i år 8. De blir sedan faddrar får år 7 ( som är nya på skolan ). Det är status att vara fadder!
Vi besökte en lektion i finska för år 9 där man hade ”speed”-novellarbete. Syftet var att öva på starten av en novell. Det gick ut på att alla elever satt vid en dator. Man skulle börja på en novell och man fick 5 minuter. Efter de 5 minutrarna bytte man plats och fick fortsätta med en annans novell. Fortfarande med fokus på starten i novellen. Och så fortsatte det så. På det sättet fick alla tolka/ analysera fleras tankar/ sätt att starta en novell på. De tvingades värdera det de fick framför sig och kritiskt granska kvalitén. För att eventuellt ändra.
Vi fick en intervju med 5 lärare och 5 elever i grupp. Jätteintressant!
Eleverna var inte missnöjda med någon lärare. De tyckte att alla lärarna var motiverade och det var det viktigaste tyckte de. De sa att de kände att lärarna ville att de skulle lyckas. De fick hjälp att studera, att hitta sitt sätt att lära. Vidare sa de att lärarna har förtjänat den respekten de har, det är inget man får automatiskt.
En lärare lyfte fram att den lilla invandringen gav mer homogena grupper och att det var en stor anledning till Finlands bra resultat. Min lärgrupps-kollega Håkan ( rektor på en 7-9 skola i svensktalande Österbotten ) undrade över varför inte det var så i Canada också. De har liknande resultat och en stor invandring. Så slutsatsen är att det beror på hur invandringen hanteras i samhället.
Vi besökte även grann-skolan med upp till år 6:
- Det märktes tydligt att Finland lägger stor vikt vid att hjälpa tidigt!
Aha!!!
1/ Det finns eventuellt en möjlighet till elevutbyte under 1 vecka HT- 11 i år 9 med Tammerkosken koulu.
2 elever från FInland hit och 2 elever från Henåns skola till Tammerfors. Det bygger på att man bor hos varandras föräldrar och tar den elevens plats i klassen. Med en elevuppgift att reflektera över skillnaderna i svensk och finsk skola. Inom ramen för det finsk -svenska samarbetet på Rektorsprogrammet.
Skulle det vara intressant, tycker ni?
2/ Det finns eventuellt en möjlighet till, på lärarnivå. Håkan kanske kan få hit 2 lärare 7-9 från Finland v. 37/ 2011 som skuggar varsin lärare ( ihopparning mot samma ämnen, minst goda engelska-kunskaper från bådas sida ett krav ) i 1 vecka. Det bygger på att de lärarna bor hemma hos lärare hos oss.
Skulle det vara intressant, tycker ni?
Skolan har idag en konstnärlig profil och var ursprungligen ( till in på 70-talet ) en skola bara för flickor. När gymnasiet, som är på skolan idag, ska till andra lokaler 2012 kommer en annan 7-9 skolas elever och personal att flytta in. Den skolans profil är latin och var en ursprungligen en skola bara för pojkar ( även den till in på 70-talet ).
Skolan präglas av en tydlig "leading idea”:
”Tammerkoski school is specialized for visual art. The main goal is to give all pupils possibility to succeed, supporting their own talent.”
Avseende 7-9 delen:
50% av eleverna kommer från upptagningsområdet. 1/ 5 är externt sökande. En del kommer från en skola för lägre åldrar där man har en liknande profil.
- Skolan har ett faddersystem. De i år 9 som vill vara med söker till det i år 8. De blir sedan faddrar får år 7 ( som är nya på skolan ). Det är status att vara fadder!
Vi besökte en lektion i finska för år 9 där man hade ”speed”-novellarbete. Syftet var att öva på starten av en novell. Det gick ut på att alla elever satt vid en dator. Man skulle börja på en novell och man fick 5 minuter. Efter de 5 minutrarna bytte man plats och fick fortsätta med en annans novell. Fortfarande med fokus på starten i novellen. Och så fortsatte det så. På det sättet fick alla tolka/ analysera fleras tankar/ sätt att starta en novell på. De tvingades värdera det de fick framför sig och kritiskt granska kvalitén. För att eventuellt ändra.
Vi fick en intervju med 5 lärare och 5 elever i grupp. Jätteintressant!
Eleverna var inte missnöjda med någon lärare. De tyckte att alla lärarna var motiverade och det var det viktigaste tyckte de. De sa att de kände att lärarna ville att de skulle lyckas. De fick hjälp att studera, att hitta sitt sätt att lära. Vidare sa de att lärarna har förtjänat den respekten de har, det är inget man får automatiskt.
En lärare lyfte fram att den lilla invandringen gav mer homogena grupper och att det var en stor anledning till Finlands bra resultat. Min lärgrupps-kollega Håkan ( rektor på en 7-9 skola i svensktalande Österbotten ) undrade över varför inte det var så i Canada också. De har liknande resultat och en stor invandring. Så slutsatsen är att det beror på hur invandringen hanteras i samhället.
Vi besökte även grann-skolan med upp till år 6:
- Det märktes tydligt att Finland lägger stor vikt vid att hjälpa tidigt!
Aha!!!
1/ Det finns eventuellt en möjlighet till elevutbyte under 1 vecka HT- 11 i år 9 med Tammerkosken koulu.
2 elever från FInland hit och 2 elever från Henåns skola till Tammerfors. Det bygger på att man bor hos varandras föräldrar och tar den elevens plats i klassen. Med en elevuppgift att reflektera över skillnaderna i svensk och finsk skola. Inom ramen för det finsk -svenska samarbetet på Rektorsprogrammet.
Skulle det vara intressant, tycker ni?
2/ Det finns eventuellt en möjlighet till, på lärarnivå. Håkan kanske kan få hit 2 lärare 7-9 från Finland v. 37/ 2011 som skuggar varsin lärare ( ihopparning mot samma ämnen, minst goda engelska-kunskaper från bådas sida ett krav ) i 1 vecka. Det bygger på att de lärarna bor hemma hos lärare hos oss.
Skulle det vara intressant, tycker ni?
Dag 1 Finlandsbesök # 2
Rektor Jyrkis skola år 7-9 + gymnasium i Rajamäki ca 40 km N om Helsingfors.
Själva byn kom till 1888 då den stora fabriken byggdes. Nu dominerar 3 st kemiska fabriker ortens produktion.
Skolan är byggd 1960 och den ser ut på fasaden som Henåns skola gjorde. Vitt tegel. Man märker av effekterna av skolskjutningarna. Kod för att komma in på skolan och övervakningskameror.
Intressanta observationer
- Jag följde en matematiklektion kring ekvationer i år 7. 2 st 7:e klasser som var uppdelade på 3 grupper. Ingen nivåindelning utan slumpmässig indelning. En matematiklärare med väldig passion för ämnet. Det lös i hans ögon när han lugnt förklarade ekvationsexemplets uppbyggnad och hur man tillförde lika tal på båda sidor för att få bort och komma närmare lösningen. Han tyckte att overhead-apparaten var lite väl teknisk, den gör att det går lite för fort för eleverna...
Grunden för ekvationsexemplet var -4x-9=5x + 10
I ett första steg tillförde han 9 i båda leden.
O s v.
Han tyckte att det var omöjligt att förklara för 7:e klassare vad man ska ha den kunskapen till, det gick först på gymnasiet. Men han satte en stolthet i att ingen elev skulle känna sig dum och inte förstå.
-75% av alla gymnasium har redan 75 minuters lektioner som standard. Innebär att en elev inte har mer än 4 ämnen/ dag. Lunch samma tid varje dag. Gymnasiet i Rajamäki inkl 7-9 provar det fr o m hösten - 11. Det tar det som ett projekt och inget projekt får pågå mindre än 2 år. Annars kan man ju inte utvärdera det...
- Efter en biologilektion i år 9 ( där vi stötte på en kille som inte ville något alls ) kom vi in på diskussionen på finnarnas lärplikt till skilland från vår skolplikt. Lärplikten innebär att föräldrarna har en större plikt än i Sverige, de måste se till att barnen lär sig, inte bara komma till skolan.
- De har en annorlunda utvisningsmetodik. De öppnar dörren till korridoren och lyfter ut en bänk dit. Annars har de ju ingen tillsyn, sa de...
- Jag intervjuade 2 tjejer i andra ring på gymansiet. Det mest slående var feedbacken på lärarna. De hade haft 10 lärare på högskolan ( vårt år 7-9 ). De tyckte att 8-9 av de 10 lärarna var riktigt bra. På frågan varför inte den sista/ de sista var bra gav de exempel på att de stod och skrev på tavlan och talade rätt in i tavlan istället för till eleverna. Det är ärlig feedback och en hög kvalitetsstämpel.
- Under en lektion i en hälsokurs på gymnasiet i andra ring ( obligatoriskt år 1, därefter valbart ) intervjuade jag läraren. Inför uttagning till lärarutbildning genomgår man en intervju där bl a ledarskapsförmåga och relationell förmåga tittas på. Vidare kommer 1 på 10 in. Utbildningen är på magisternivå. Lönen är i box-system. D v s ingen förhandling eller individuell lönesättning.
- 30% av eleverna går till gymansium. Resten till yrkesskola.
- Lärarna över lag kändes väldigt trygga i vad de gjorde. De hade dragit lärdom av Sveriges arbete med värdegrunden på olika sätt. Alla på 7-9 + gymnasiet satti samma stora arbetsrum...
Aha!!!
Pär Johansson ( grundaren av Glada Hudikteatern ) sa till oss som var och lyssnade på honom i Ed nyss:
Om man inte har passion, entusiasm och glöd i och för sitt arbete ska man byta jobb.
Hur viktigt tycker du det är på en skala 1-10 för en pedagog, om du sätter det i relation till elevernas måluppfyllelse i år 9?
Själva byn kom till 1888 då den stora fabriken byggdes. Nu dominerar 3 st kemiska fabriker ortens produktion.
Skolan är byggd 1960 och den ser ut på fasaden som Henåns skola gjorde. Vitt tegel. Man märker av effekterna av skolskjutningarna. Kod för att komma in på skolan och övervakningskameror.
Intressanta observationer
- Jag följde en matematiklektion kring ekvationer i år 7. 2 st 7:e klasser som var uppdelade på 3 grupper. Ingen nivåindelning utan slumpmässig indelning. En matematiklärare med väldig passion för ämnet. Det lös i hans ögon när han lugnt förklarade ekvationsexemplets uppbyggnad och hur man tillförde lika tal på båda sidor för att få bort och komma närmare lösningen. Han tyckte att overhead-apparaten var lite väl teknisk, den gör att det går lite för fort för eleverna...
Grunden för ekvationsexemplet var -4x-9=5x + 10
I ett första steg tillförde han 9 i båda leden.
O s v.
Han tyckte att det var omöjligt att förklara för 7:e klassare vad man ska ha den kunskapen till, det gick först på gymnasiet. Men han satte en stolthet i att ingen elev skulle känna sig dum och inte förstå.
-75% av alla gymnasium har redan 75 minuters lektioner som standard. Innebär att en elev inte har mer än 4 ämnen/ dag. Lunch samma tid varje dag. Gymnasiet i Rajamäki inkl 7-9 provar det fr o m hösten - 11. Det tar det som ett projekt och inget projekt får pågå mindre än 2 år. Annars kan man ju inte utvärdera det...
- Efter en biologilektion i år 9 ( där vi stötte på en kille som inte ville något alls ) kom vi in på diskussionen på finnarnas lärplikt till skilland från vår skolplikt. Lärplikten innebär att föräldrarna har en större plikt än i Sverige, de måste se till att barnen lär sig, inte bara komma till skolan.
- De har en annorlunda utvisningsmetodik. De öppnar dörren till korridoren och lyfter ut en bänk dit. Annars har de ju ingen tillsyn, sa de...
- Jag intervjuade 2 tjejer i andra ring på gymansiet. Det mest slående var feedbacken på lärarna. De hade haft 10 lärare på högskolan ( vårt år 7-9 ). De tyckte att 8-9 av de 10 lärarna var riktigt bra. På frågan varför inte den sista/ de sista var bra gav de exempel på att de stod och skrev på tavlan och talade rätt in i tavlan istället för till eleverna. Det är ärlig feedback och en hög kvalitetsstämpel.
- Under en lektion i en hälsokurs på gymnasiet i andra ring ( obligatoriskt år 1, därefter valbart ) intervjuade jag läraren. Inför uttagning till lärarutbildning genomgår man en intervju där bl a ledarskapsförmåga och relationell förmåga tittas på. Vidare kommer 1 på 10 in. Utbildningen är på magisternivå. Lönen är i box-system. D v s ingen förhandling eller individuell lönesättning.
- 30% av eleverna går till gymansium. Resten till yrkesskola.
- Lärarna över lag kändes väldigt trygga i vad de gjorde. De hade dragit lärdom av Sveriges arbete med värdegrunden på olika sätt. Alla på 7-9 + gymnasiet satti samma stora arbetsrum...
Aha!!!
Pär Johansson ( grundaren av Glada Hudikteatern ) sa till oss som var och lyssnade på honom i Ed nyss:
Om man inte har passion, entusiasm och glöd i och för sitt arbete ska man byta jobb.
Hur viktigt tycker du det är på en skala 1-10 för en pedagog, om du sätter det i relation till elevernas måluppfyllelse i år 9?
Uppstart på Finlandsbesök # 2
( Ni kan också följa mig på Twitter, gå in på http://twitter.com och sök på AndersWockatz )
Har lagt till en ny sak, "Aha!!!" i slutet på varje inlägg. Innebär oftast en tankeuppgift... I övrigt försöker jag följa samma sorts logik. Reflektioner dag för dag. Sedan efter ca en vecka lite sammanfattande tankar.
Lägger också till en "Kommande!!!"-punkt i slutet efter varje serie reflektioner.
De här 2 dagarna ska jag besöka 2 skolor i Finland.
Hoppas kunna lägga lite länkar till Youtube så ni får lite miljö-känsla.
Mina finska lärgruppskollegor Jyrki och Saara är värdar. Om ni minns så är det här ett benchlearning-projekt inom ramen för Rektorsprogrammet, initierat av den svenska regeringen.
Jyrki idag i staden Rajamäki. Hans skola är "högstadie" och gymnasium. Jyrki har varit speciallärare i 22 år och rektor i 1 år. Han är stark förespråkare för en förflyttning av alla resurser till klassrummen. Han är vidare allmänt orolig för de finska elevernas sociala situation. Hans skola är finskspråkig.
Saara imorgon i staden Tammerfors. Hennes skola har en estetisk profil, "högstadie". Även hennes skola är finskspråkig.
Båda 2 uttrycker att de finska skolorna är långt efter Sverige när det gäller värdegrundsarbetet, elevhälsans utbyggnad och IKT-miljön.
De önskemål jag har ställt till både Jyrki och Saara är att få följa en lektion, få intervjua ett par elever och ett par lärare. Syftet är att reflektera över skillnader mellan Serige och Finland i elevernas lärmiljö och kring elevhälsan.
Under början av vecka 37 i år kommer lärgruppen till Henåns skola. De är väldigt intresserade över att se den nya skolan och hur vi jobbar i den.
Skolchefen på Orust kommer deltaga till del i det besöket.
Aha!!! ( i 3 steg )
1/ Fundera över hur ni förhåller er till "verben":
- googla
- twittra
- facebooka
2/ Och fundera sedan över varför ni tänkte som ni gjorde.
3/ För att slutligen göra en reflektion till hur ni tror eleverna vill att ni ska förhålla er till dem i undervisningen.
Kommande!!!
3-8/ 5 är jag i Maine och besöker skolor som under lång tid jobbat med 1-1 avseende datortäthet/ elev. Där kommer jag bl a titta på hur elever och lärare interagerar i lärmiljön ( klassrummet, molnet, sociala medier ) samt hur kompensatoriska hjälpmedel används för barn i behov av särskilt stöd. Självklart även andra aspekter såsom formativ bedömning, relationell verksamhet, rätt fokus på kvalitetsutveckling m m. Med mig på den resan är även vår specialpedagog på Henåns skola Inger Svensson.
Har lagt till en ny sak, "Aha!!!" i slutet på varje inlägg. Innebär oftast en tankeuppgift... I övrigt försöker jag följa samma sorts logik. Reflektioner dag för dag. Sedan efter ca en vecka lite sammanfattande tankar.
Lägger också till en "Kommande!!!"-punkt i slutet efter varje serie reflektioner.
De här 2 dagarna ska jag besöka 2 skolor i Finland.
Hoppas kunna lägga lite länkar till Youtube så ni får lite miljö-känsla.
Mina finska lärgruppskollegor Jyrki och Saara är värdar. Om ni minns så är det här ett benchlearning-projekt inom ramen för Rektorsprogrammet, initierat av den svenska regeringen.
Jyrki idag i staden Rajamäki. Hans skola är "högstadie" och gymnasium. Jyrki har varit speciallärare i 22 år och rektor i 1 år. Han är stark förespråkare för en förflyttning av alla resurser till klassrummen. Han är vidare allmänt orolig för de finska elevernas sociala situation. Hans skola är finskspråkig.
Saara imorgon i staden Tammerfors. Hennes skola har en estetisk profil, "högstadie". Även hennes skola är finskspråkig.
Båda 2 uttrycker att de finska skolorna är långt efter Sverige när det gäller värdegrundsarbetet, elevhälsans utbyggnad och IKT-miljön.
De önskemål jag har ställt till både Jyrki och Saara är att få följa en lektion, få intervjua ett par elever och ett par lärare. Syftet är att reflektera över skillnader mellan Serige och Finland i elevernas lärmiljö och kring elevhälsan.
Under början av vecka 37 i år kommer lärgruppen till Henåns skola. De är väldigt intresserade över att se den nya skolan och hur vi jobbar i den.
Skolchefen på Orust kommer deltaga till del i det besöket.
Aha!!! ( i 3 steg )
1/ Fundera över hur ni förhåller er till "verben":
- googla
- twittra
- facebooka
2/ Och fundera sedan över varför ni tänkte som ni gjorde.
3/ För att slutligen göra en reflektion till hur ni tror eleverna vill att ni ska förhålla er till dem i undervisningen.
Kommande!!!
3-8/ 5 är jag i Maine och besöker skolor som under lång tid jobbat med 1-1 avseende datortäthet/ elev. Där kommer jag bl a titta på hur elever och lärare interagerar i lärmiljön ( klassrummet, molnet, sociala medier ) samt hur kompensatoriska hjälpmedel används för barn i behov av särskilt stöd. Självklart även andra aspekter såsom formativ bedömning, relationell verksamhet, rätt fokus på kvalitetsutveckling m m. Med mig på den resan är även vår specialpedagog på Henåns skola Inger Svensson.
